Små barn har fått mer tid med pappa

helskärm

Pappor tog i större utsträckning ut föräldraledighet under barnets två första år när fler dagar öronmärktes i föräldraförsäkringen. Här spelar kollegor på jobbet viss roll, visar ny forskning från Stockholms universitet.

– Det verkar ha bidragit till att pappor är mer engagerade tidigt, säger Malin Tallås Ahlzén.

1995 infördes den första reserverade månaden i föräldraförsäkringen, något som ofta brukar kallas pappamånad även om den öronmärktes för var och en av föräldrarna. 2002 infördes en andra reserverad månad och 2016 en tredje.

– Det är intressant att titta på vad det är man egentligen har uppnått med de här pappamånaderna, säger Malin Tallås Ahlzén som i sin avhandling undersökt vad reformerna haft för inverkan på hur män tar ut föräldraledighet.

Positiv effekt

Forskningen fokuserar på indirekta effekter av de två första reformerna, från 1995 och 2002.

– Den här typen av indirekta effekter är i stort sett outforskade i Sverige och även internationellt så finns det få studier. Man har ju jämfört dem som omfattas av reformen med dem som inte gör det, men tanken är ändå att reformen ska bidra till en trend, ge en push så att det utvecklas åt rätt håll, och då är indirekta effekter ett sätt att fånga upp att det blir en trend.

Malin Tallås Ahlzén har tittat på hur kollegors uttag av föräldradagar påverkat pappor att ta ut ledighet, genom att jämföra pappor med kollegor som fick barn efter reformen, med de pappor vars kollega fick barn strax innan.

– Den andra månaden verkar ha skapat en positiv trend i att pappor som jobbar med en annan pappa som har fått ytterligare en månad öronmärkt tar ut mer av sin ledighet tidigare. Sedan tar man inte tar ut fler dagar totalt sett.

Varför just den andra öronmärkta månaden haft en större inverkan är svårt att säga. Det beror troligtvis på många olika faktorer.

– Men man kan säga att det verkar som att utöka dagarna som reserveras ändå kan ha en positiv effekt.

Dubbel börda

1974 stod mammor för 99,5 procent av de föräldrapenningsdagar som togs ut i Sverige. 2020 hade skillnaderna minskat, mammorna tog ut omkring 70 procent och papporna 30 procent, visar siffror från Försäkringskassan. Enligt myndigheten går utvecklingen mot att dela lika långsamt.

Malin Tallås Ahlzén tror att en jämnare fördelning kring just föräldraledighet är en viktig faktor för ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

– Mycket forskning visar på att det är mammor som driver de här könsskillnaderna på arbetsmarknaden med följdeffekter som till exempelvis kvinnliga fattigpensionärer och psykisk ohälsa. Allt kommer från den här dubbla bördan som kvinnor bär av att både jobba och ta hand om barn. Om det skulle bli mer jämställt där så skulle man komma ganska långt, säger hon.