Sverige får sitt första helgon på över 600 år

Johan Furusjö

, 

TT

Det är 624 år sedan senast.

Men efter att den heliga Birgitta helgonförklarades 1391 kommer nu Sverige att få sitt andra katolska helgon.

Påve Franciscus har utfärdat ett dekret om att Elisabeth Hesselblad ska få upphöjelsen.

"Hon är verkligen en förebild på konkret barmhärtighet. Mitt under den tyska ockupationen av Rom gömde hon flera judar i klostret på Piazza Farnese och ordnade där en provisorisk synagoga," skriver Anders Arborelius, biskop för den katolska kyrkan i Sverige, i ett pressmeddelande.

Maria Elisabeth Hesselblad föddes i Fåglavik den 4 juni 1870 och dog i Rom den 24 april 1957. Hon saligförklarades – sista steget före helgonförklaring – av påve Johannes Paulus II år 2000.

15 år senare har nu påve Franciscus utfärdat ett dekret om att hon ska helgonförklaras.

Hörde Guds röst

Hesselblad konverterade till katolicismen som 32-åring. 1903, året efter, fick hon en uppenbarelse. ”Här ska du verka”, hörde hon Guds röst säga när hon stod utanför Den heliga Birgittas gamla kloster, har hennes brorsdotter tidigare berättat för Aftonbladet.

Hesselblad fick påvens välsignelse att grunda en ny kongregation inom Birgittinorden – Birgittasystrarna.

1933 köpte Elisabeth Hesselblad det gamla Birgittahuset vid Piazza Farnese i Rom, som blev centrum för Birgittinerordern.

Stod emot nazister

Före och efter andra världskriget försökte både nazister och kommunister att beslagta klostrets egendomar. Men båda grupperna gav sig frivilligt när de träffade Elisabeth personligen.

Elisabeth Hesselblad arbetade bland annat mycket med att reformera Birgittinorden med betoning på kontemplation, välgörenhet till behövande samt kristen enhet.

Hesselblad ligger begravd i Birgittas hus i Rom. Exakt datum för helgonförklaringen är ännu inte fastlagt.

Fotnot: Inom rysk-ortodoxa kyrkan räknas en svensk till som helgon – ”Anna av Novgorod”, dotter till Olof Skötkonung. Hon dog cirka år 1050.