Fler kommunskandaler på byggfronten

Botkyrka

Fredrik Palmqvist

 Hösten 2013 polisanmälde Botkyrka kommun ett företag och en numera pensionerad byggprojektledare ­efter att flera märkliga fakturor upptäckts. Organisationsnumret på fakturorna tillhörde en person utan f-skattsedel, dessutom dömd för ekobrott, skriver Byggnadsarbetaren. Till slut insåg kommunen att företaget ­inte ens existerade. Revisionsföretaget Ernst & Young har kommit fram till att härvan omfattade 200 misstänkta fakturor från ett flertal olika företag till ett värde av 25 miljoner kronor. Polisen har ännu inte börjat utreda ärendet.

Varberg

  När en stor entreprenör förra året fick i uppdrag att renovera fasaden på Varbergs kommunhus anlitade de en underentreprenör som anlitade en underentreprenör. Längst ner i kedjan fanns sju rumänska arbetare som först fick svarta löner och sedan inga löner alls.

Råcksta

  När det kommunala parkeringshuset i Råcksta i Stockholm började rustas upp sommaren 2013 avslöjade fackförbundet Byggnads att en underleverantör betalade löner under avtalsnivå – och att deras underleverantör inte hade betalat ut lön över huvud taget.

Ekerö

  När Ekerö kommun 2010 byggde ett nytt äldreboende kontaktade anställda hos en underentreprenör Byggnads eftersom de inte fick betalt. Det visade sig senare att företaget ­inte heller hade betalat in skatt på ­tidigare löner. Facket drev lönekrav på 970 000 kronor, men företaget gick i konkurs och de drabbade fick i stället pengar via den statliga lönegarantin.

Solna

  SVT:s ”Uppdrag granskning” avslöjade våren 2012 att Solna stad an­litat tre byggbolag som verkade ha ­lurat kommunen på pengar. Bakom bolagen fanns samma personer. Kommunen hade anlitat företagen trots att de hade skatteskulder och obetalda arbetsgivaravgifter. Kommunen betalade även för jobb som inte gjorts. De tre bolagen fakturerade totalt 7,5 miljoner kronor.

Kramfors

  När Kramfors kommunala ­bostadsbolag 2012 handlade upp en rivning av skollokaler valde de ett ­företag vars bud låg på 830 000 kronor, framför ett företag som budat 480 000. Bostadsbolaget menade att det var orimligt billigt. Domstolen tyckte dock att kommunens bostadsbolag gjort fel och företaget med det lägre budet fick uppdraget. Det slutade med lönekrav, konkurs och ett oavslutat jobb som Peab fick färdigställa.

Källa: Byggnadsarbetaren