Ruth Bader Ginsburg död i cancer – politisk strid direkt

Publicerad 2020-09-19

Cancern har tagit den ikoniska domaren Ruth Bader Ginsburgs liv.

Dagarna före sin död hade hon en sista vädjan:

”Min starkaste önskan är att jag inte blir ersatt förrän en ny president är installerad”.

Men den politiska striden tog fart direkt.

Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol, dog på fredagen till följd av cancer i bukspottskörteln. Hon blev 87 år gammal och dog i sitt hem i Washington.

Ruth Ginsburg var blott den andra kvinnan i USA:s historia att väljas till HD-domare och har suttit på sin post sedan 1993 då hon utsågs av Bill Clinton. Hon tog tidigt strid för kvinnors rättigheter och ses som en feministisk och liberal ikon i USA.

Ruth Bader Ginsburg blev 87 år.

”Vår nation har förlorat en domare av historisk karaktär. Vi vid högsta domstolen har förlorat en älskad kollega. I dag sörjer vi med tillförsikt att kommande generationer ska minnas Ruth Bader Ginsburg som vi minns henne, som en outtröttlig och resolut förkämpe för rättvisa”, skriver domstolens chef John Roberts i ett uttalande.

Vädjade före sin död

Ruth Bader Ginsburgs död bäddar för politisk strid inför presidentvalet. Bara några dagar före sin död vädjade hon om att det inte ska bli Donald Trump som utser hennes efterträdare, åtminstone inte så länge han inte blivit omvald.

Hon läste då upp följande uttalande för barnbarnet Clara Spera, uppger det amerikanska public service-bolaget NPR:

”Min starkaste önskan är att jag inte blir ersatt förrän en ny president är installerad”.

Flaggan på halv stång utanför HD.

Hyllas av Hillary Clinton

Direkt efter Ruth Bader Ginsburgs död halades den amerikanska flaggan till halv stång utanför Högsta domstolen. Hyllningarna strömmade in.

”Domare Ginsburg banade väg för så många kvinnor, inklusive mig. Det kommer aldrig igen att finnas någon som hon. Tack RGB”, skrev Hillary Clinton på Twitter.

Donald Trump twittrade även han ut en hyllning, men utan att nämna något om Ruth Bader Ginsburgs möjliga ersättare. Den politiska striden tog dock fart direkt efter hennes död.

Politisk strid direkt

Repulikanernas majoritetsledare, Mitch McConnell, gick emot hennes sista önskan och sa att han har för avsikt att omgående låta senaten rösta om en ny HD-domare så snart Donald Trump har nominerat en kandidat.

”Amerikanska folket gav oss majoritet 2016 och utökade den 2018 eftersom vi lovade att arbeta med president Trump och stödja hans agenda, särskilt hans enastående nomineringar till federala domstolar. Ännu en gång kommer vi att hålla vårt löftet. Presidents Trumps kandidat kommer att få en omröstning på golvet i USA:s senat”, sa McConnell i ett uttalande, uppger NBC.

Demokraternas minoritetsledare Chuck Schumer är av motsatt åsikt.

”Amerikanska folket borde ha inflytande över vem som ska bli nästa domare i Högsta domstolen. Därför bör inte den här vakansen fyllas förrän vi har en ny president”, skrev han på Twitter.

Trump har valt två HD-domare

USA:s högsta domstol består av nio domare som väljs på livstid. Donald Trump har under sitt presidentskap tillsatt två: Neil Gorsuch 2017 och Brett Kavanaugh 2018. Traditionellt ska nya domare väljas med så kallad supermajoritet i senaten, vilket innebär att två tredjedelar av de 100 ledamöterna måste rösta ja.

Repulikanerna har dock åberopat möjligheten att välja nya domare med enkel majoritet, så kallad ”nuclear option”. Då krävs bara 51 röster. Republikanerna har just nu 53 platser i senaten.

Hade koppling till Sverige

Ruth Bader Ginsburg var sedan 1969 hedersdoktor vid Lunds universitet och skrev tillsammans med juristen Anders Bruzelius i Lund en bok i början av 1960-talet om svensk processrätt, skriver TT.

– Den mest begåvade kvinna som jag mött och med en otrolig charm, sa han när hon utsågs 1993.

Tillsammans gjorde Anders Bruzelius och Ruth Bader Ginsburg även en översättning av den svenska rättegångsbalken till engelska. Enligt Bruzelius lärde sig Bader Ginsburg svenska och hade ”en fantastisk språkkänsla”.

Hennes begåvning togs inte tillvara under den tid Ronald Reagan och George H W Bush var USA:s presidenter, sa Bruzelius i intervjun för 27 år sedan:

– Ruth Bader Ginsburg är radikal, men på ett vettigt sätt. Jag har alltid trott att hon skulle sluta som ledamot av HD.