Nya svallvågor i sjöfylleridebatten

I ett öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt kräver Stockholms miljö- och skärgårdslandstingsråd Gustav Andersson (C) att sjöfyllerilagen skrotas.

Det får Lars Olof Sjöström, vid Motormännens helnykterhetsförbund, att ryta till.

– Alkoholliberalerna på sjön är ett gäng halvalkoholiserade gubbar i kändissvängen, säger han.

Samtidigt som årets stora båthelg närmar sig blåser det upp till ny storm i debatten kring rätten att dricka på sjön. 

2010 infördes ny lagstiftning som kriminaliserar promillehalter över 0,2 vid båttrafik för båtar längre än tio meter - något som fortfarande möter skarp kritik från flera håll.

– Det här är en lag som har skärpts utan att man har tittat på hur verkligheten ser ut. Det är en onödig styrning av människors beteende på deras fritid, säger Gustav Andersson (C), miljö- och skärgårdslandstingsråd i Stockholms landsting.

Kräver omgjord lagstiftning

I ett öppet brev till statsminister Fredrik Reinfeldt kräver Andersson, tillsammans med fyra tungviktare i båtvärlden, att lagen ska ses över.

– De olyckor som faktiskt inträffar går att beivra med den gamla lagstiftningen. Det är poängen i vår kritik, det här är en onödig lag som innebär dyra polisinsatser mot problem som inte finns, säger Gustav Andersson. 

"De som infört lagen är fanatiker"

Så sent som i fjol gick en rad kända svenskar ut och fördömde de nya reglerna. I en debattartikel i Svenska Dagbladet krävde bland andra Ulf Brunnberg, David Hellenius och Bert-Åke Varg att lagen skulle skrotas.

– De som infört lagen är fanatiker. Jag vill jämföra dem med terrorister, de går inte att lita på. Och de ska bekämpas på samma sätt, sa Bert-Åke Varg i en kommentar till Aftonbladet då.

Oseriösa organisationer

Men enligt Lars-Olof Sjöström, trafiksäkerhetschef vid MHF, är kraven på slopad lag är en grundstötning.

– Alkoholliberalerna på sjön är ett gäng halvalkoholiserade gubbar i kändissvängen, säger han.

– Det är besvärande att de här organisationerna är så oseriösa och inte erkänner sjöfyllan som ett verkligt problem.

Sjöström drar paralleller till när lagarna om rattonykterhet infördes i början av 1900-talet.

– Det var ingen självklarhet med nykterhet på vägen heller. Kampen för nykter bilkörning började för länge sedan och har satt sig i folksjälen. Det finns ingen anledning till att sjön ska vara någon frizon för drickande, säger han.

Rattfylleri genom tiderna

1920: I "automobilförordningen" föreskrivs att endast personer som gjort sig kända för nykterhet ska kunna få körkort.

1923: De första straffen mot rattfylleri införs av riksdagen.

1925: Böter mellan 25 och 1000 kronor införs för personer som vid "förande av motorfordon var synbarligen berörd av starka drycker".

1930: Fängelse införs i straffskalan för rattfylleri.

1934: Poliser börjar ta blodprov på misstänkta rattfyllerister.

1941: De första promillegränserna slås fast. Den lägre straffgränsen sätts vid 0,8 promille och den högre till 1,5 promille.

1951: Trafikbrottslagen tillkommer.

1957: Den nedre promillegränsen sänks till 0,5.

1990: Den nedre promillegränsen sänks ännu en gång till dagens 0,2.

1994: Gränsen för grovt rattfylleri sänks från 1,5 till 1,0 promille. Maxstraffet höjs till två års fängelse vid grov rattfylleri.

2010: Sjöfyllerilagen kommer till. Att framföra båtar som är längre än tio meter och kan köras i över 15 knop med mer än 0,2 promille i blodet förbjuds.

Gick ihop i protest mot lagen

Delar av Sveriges kändiselit rasade mot den hårda sjöfylleri­lagen i augusti förra året.

I ett upprop på Svenska Dagbladet krävde elva folkkära svenskar en omedelbar förändring.

De som protesterade var bland andra skådespelarna Bert-Åke Varg, Ulf Brunnberg och ­Linus Wahlgren, programledaren ­David Hellenius och artisten Sonja Aldén.

Deras argument var att sjöfyllerilagen ”försvårar den sociala samvaron för båtfolket” och ”saboterar nöjet att kunna välja måltidsdryck till sjöss”.

– De som kommit på lagen är glädjedödare, klart man måste kunna ta en starköl på sjön, sa Ulf Brunnberg till ­Aftonbladet.