Svårt att lagföra – men inte omöjligt
Publicerad 2013-04-10
Att spåra och lagföra näthatare är svårt.
Få åtals och döms.
– Men det är inte alls omöjligt, säger Anders Ahlqvist på Rikskriminalpolisen.
Hot som framförts via mejl har större chans att spåras än kommentarer i sociala medier och forum.
Det menar Anders Ahlqvist, chef för IT-brottssektionen på Rikskriminalen i Stockholm.
– Vi försöker alltid samla in så mycket teknisk information som möjligt. I mejlprogrammen finns ofta den informationen redan, men i sociala medier måste vi begära ut den från bolagen – som inte brukar vara särskilt samarbetsvilliga, säger han.
Men sedan lagen ändrades i juli förra året är det lättare för polisen att begära kunduppgifter från internetleverantörer inom Sverige.
– Generellt sätt är det svårare när hoten kommer från servrar i USA. Facebook har vägrat lämna ut uppgifter utan ett domstolsbeslut. Här i Sverige har vi emellertid ett samarbete på gång, säger åklagare Jerker Asplund på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm.
Hur många som åtalas och döms för olaga hot på nätet varje år är svårt att säga. Totalt klaras mellan fem och tio procent av alla anmälda fall av olaga hot upp. Men enligt Sven Granath, kriminolog och forskare på BRÅ, är siffran betydligt lägre för hot som framförts på nätet.
Just nu utreder Justitiedepartementet hur lagen ska skärpas för att lättare kunna komma åt brottsligheten på nätet.
– Flera IT-specialister har anställts under senare år inom polisen för att höja kompetensen. Utbildningsinsatser planeras samt inköp av förbättrad utrustning säger Per Claréus, pressekretare hos Beatrice Ask.