JO riktar skarp kritik efter rapporter om lyhörda häkten

”Risk att intagna kan kommunicera”

Beri Zangana

Det är fullt på många häkten i landet.

Samtidigt kommer JO med skarp kritik mot att det är lyhört på häkten och risk för att intagna kan kommunicera med varandra.

– Lite förenklat kan man säga att vi har behov av ett större antal platser än vad vi har tillgång till i dag.

Situationen på landets häkten är ansträngd.

Siffror som Aftonbladet har tagit del av visar att flera häkten i Sverige har överbeläggningar. Värst är det i regionerna Syd, Stockholm, för att nämna några.

PLUS: Så styrs den undre världen – inifrån anstalt

Situationen har lett till att många intagna tvingas dela cell.

Samtidigt kommer Justitieombudsmannen, JO, med skarp kritik. Bakgrunden är lyhörda häkten vilket JO bedömer vara en säkerhetsrisk.

”Justitieombudsmannen finner det undermåligt och en säkerhetsrisk att Kriminalvården inte har agerat snabbare på uppgifter om lyhördhet i vissa av landets häkten, bland annat i Göteborg och Huddinge.

helskärm

”Förstår att man vill komma i kontakt”

Vidare skriver JO:

”Risken är att intagna med restriktioner kan samtala med varandra, samt även utsättas för hot. ”

Katarina Påhlsson, justitieombudsman kommenterar.

– Om man är instängd 23 timmar per dygn har jag förståelse för att man vill komma i kontakt med andra människor, säger Katarina Pålsson.

Hon fortsätter:

– Samtidigt är det också så om man har restriktioner på en häktad är tanken att Kriminalvården ska upprätthålla kommunikation som ska ske mellan intagna.

Finns människorättsperspektiv

Vilhelm Grevik är enhetschef på anstalts- och häktesavdelningen vid Kriminalvården.

– Från början är fastigheterna inte byggda för att vara totalt ljudisolerade. Vilket gör att fastigheterna ser olika ut så problematiken kan vara mer påtaglig hos just de här häkten som identifieras här, säger Vilhelm Grevik.

PLUS: Så styrs den undre världen – inifrån anstalt

Han säger att det även finns ett annat perspektiv och beskriver att det finns ett människorättsperspektiv att ta hänsyn till.

– Som häktad och där du fortfarande betraktas som oskyldig sitter du instängd i cellen 22–23 timmar per dygn. Att vara helt avskärmad från ljud utifrån kan då förstås påverka den psykiska hälsan rejält, säger Vilhelm Grevik.

Han berättar att Kriminalvården aktivt arbetar med att begränsa riskerna.

– I det korta perspektivet säkerställer vi att målskamrater inte placeras i närheten av varandra och på de aktuella häktena testar och utvärderar vi olika typer av fastighetstekniska åtgärder, säger Vilhelm Grevik.

Joakim Righammar är tillförordnad planeringschef för anstalt och häkte på Kriminalvården. Han delar bilden av fulla häktesplatser.

– Lite förenklat kan man säga att vi har behov av ett större antal platser än vad vi har tillgång till i dag. Vi har fler intagna som sitter häktade och vi har inte den kapaciteten vad gäller främst fysiska lokaler och personal som vi behöver, säger han.