Coney Barrett nomineras till Högsta domstolen
Tina Magnergård Bjers/TT
,
Lucas Brischetto/TT
Publicerad 2020-09-26
Den konservativa domaren Amy Coney Barrett nomineras av USA:s president Donald Trump till Högsta domstolen.
– Hon är en kvinna med ett enormt intellekt, glimrande referenser, och en osviklig lojalitet till konstitutionen, säger Donald Trump.
Under en presskonferens i Vita husets rosenträdgård offentliggjorde Donald Trump på lördagskvällen (svensk tid) det flera medier redan rapporterat, att domaren Amy Coney Barrett nomineras att ersätta den bortgångna Ruth Bader Ginsburg i Högsta domstolen.
– I dag är det min ära att nominera en av landets mest briljanta och begåvade juridiska hjärnor till den Högsta domstolen. Hon är en kvinna med ett enormt intellekt, glimrande referenser, och en osviklig lojalitet till konstitutionen, säger Donald Trump.
Amy Coney Barrett hyllade Ruth Bader Ginsburg i samband med tillkännagivandet, och tackade presidenten för nomineringen.
– Jag förstår att det här är ett betydelsefullt beslut för en president. Om senaten gör mig äran att bekräfta mig, svär jag att göra mina uppgifter så bra jag förmår. Jag älskar USA, och jag älskar den amerikanska konstitutionen, säger Amy Coney Barrett.
Coney Barrett är en djupt konservativ federal domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.
Anti-abortgrupper och religiösa grupper har redan uttryckt sitt gillande och stöttar nomineringen. Men till söndagen planeras också en stor demonstration utanför Högsta domstolen emot hennes nominering, där initiativtagare är aborträttsgrupper, rapporterar Reuters.
Har bråttom
Det är bara åtta dagar sedan Bader Ginsburg avled och många, främst demokrater, anser att hon borde få begravas innan en ny domare utses. Men Trump och Republikanerna har bråttom. Det beror dels på att man är angelägen att säkra att den nio ledamöter tunga domstolen får en konservativ tyngd. Efter Ginsburgs frånfälle finns tre liberala och fem konservativa domare, men en av de sistnämnda röstar emellanåt med den liberala falangen.
Men presidentvalet den 3 november spelar också in. President Trump har antytt att han kanske inte kommer att acceptera valresultatet och, utan att lägga fram bevis, hävdat att den utbredda poströstning som äger rum kan innebära valfusk. Om resultatet blir riktigt jämnt i någon av de avgörande så kallade vågmästardelstaterna kan det leda till omräkningar och stämningar.
Så var fallet år 2000, då hela presidentvalet hängde på det jämna resultatet i Florida mellan republikanen George W Bush och demokraten Al Gore. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen.
Tvärt emot
Den snabba nomineringen går stick i stäv med den process som Trumps eget parti Republikanerna förordade för fyra år sedan. Då försökte Trumps demokratiske företrädare Barack Obama få igenom juristen Merrick Garland som efterträdare till HD-domaren Antonin Scalia som då avlidit. Men Republikanerna, med senatens majoritetsledare Mitch McConnell i spetsen, underströk att det var valår och hävdade att nästa HD-domare skulle utses av nästa president – och vägrade att ens fråga ut Garland.
Demokraternas ilska har knappast lagt sig. Men Republikanerna har fortfarande majoriteten i senaten, den kammare som frågar ut och godkänner federala domare. Det gör det sannolikt att Donald Trumps domarkandidat faktiskt godkänns före valet.
PODD HD, RBG och det amerikanska presidentvalet
Aftonbladet Daily pratar med Wolfgang Hansson.