Palmemordet: De olika spåren

Uppdaterad 2015-02-27 | Publicerad 2011-02-28

Christer Pettersson

Han hade redan öknamnet Bajonett-mannen.

Två dagar före julafton 1970 högg han ihjäl en man som råkat stöta emot honom på trottoaren på Sveavägen, inte långt från den plats där Olof Palme sköts.

Christer Pettersson var missbrukare och dömd för våldsbrott och brukade röra sig i kvarteren dör mordet skedde.

Han blev också utpekad av Lisbet Palme.

En stor del av mordutredningen har varit inriktad på Christer Pettersson. Han är också den ende som åtalats för mordet. Han fälldes i Stockholms tingsrätt men friades i hovrätten.

Christer Pettersson medgav att han varit inne i centrala Stockholm den aktuella kvällen, att han varit på en spelklubb för att skaffa amfetamin. Han berättade att han tog pendeltåget tillbaka hem till Rotebro innan skotten föll 23.21. Men en kamrat som bodde hemma hos honom ansåg att han kommit hem betydligt senare.

Hovrätten slog fast att Christer Pettersson saknade alibi, men han verkade ha försökt skaffa ett.

Hovrätten ansåg att det var mycket sannolikt att han befunnit sig utanför biografen Grand omkring klockan 23, där Palme såg filmen Bröderna Mozart.

Men Lisbet Palmes utpekande bedömdes inte som så tillförlitligt att det ensamt kunde utgöra bevis för hans skuld.

Ett tänkbart motiv skulle ha varit att han påverkats av "Bombmannen" Lars Tingström, som blivit nekad nåd från sitt livstidsstraff sedan han fått cancer, och som hyste ett dokumenterat hat mot samhällets företrädare.

Viktor Gunnarsson

Tre kvinnor tipsade om att de träffat honom på ett café mordkvällen och att han då uttalat hat mot Palme, sagt att han var utbildad i USA. Andra vittnen uppgav att han kommit in mitt under en pågående nattbioföreställning klockan 23.45, på Kungsgatan. Andra vittnen uppgav att Gunnarsson sagt att han hade ett vapen.

Han blev anhållen men chefsåklagare KG Svensson släppte honom på fri fot sedan oklarheter i utpekandet avslöjats. Åklagaren uppgav i ett pressmeddelande:

"Enligt min mening har Viktor Gunnarsson utsatts för rättskränkning av allvarlig beskaffenhet."

Gunnarsson tog illa vid sig av polisens behandling och flyttade till USA. I december 1993 hittades han skjuten. En före detta polis dömdes senare för mordet.

PKK

PKK, Kurdiska arbetarepartiet, förekom redan hos polisen i två färska utredningar angående mord på avhoppare.

Regeringen Palme hade klassat PKK som terroristorganisation vilket innebar att dess medlemmar kunde utvisas. Motiv från PKK:s sida att utföra attentat riktade mot svenska intressen kunde därför finnas. Spåret utreddes grundligt utan att någon koppling till mordet kunde hittas.

Spaningsledaren Hans Holmér och två andra chefer inom Säpo dömdes senare till dagsböter i det så kallade buggningsmålet, som handlade om olaglig avlyssning av kurder.

Sydafrikaspåret

Hösten 1996 uppger polisöversten Eugene de Kock i Sydafrikas högsta domstol att den sydafrikanska säkerhetstjänsten skulle ligga bakom mordet på Olof Palme och att konspirationen letts av den före detta agenten Craig Williamson.

Över 300 uppslag kommer in till polisen som satte in stora resurser för att utreda uppgifterna. Men några konkreta kopplingar till mordet hittades inte.

Polisspåret

Är ett samlingsbegrepp som innehåller olika teorier om att polisen som sådan eller enskilda poliser är involverade i mordet. När granskningskommissionen 1999 lade fram sin rapport konstaterades att inga brottsmisstankar mot enskilda polismän kunde utläsas av utredningsmaterialet, att det inte finns några uppslag i denna del som framstod som otillräckligt bearbetade.

Några av de mest udda teorierna som lämnats till polisen:

Självmordsspåret

Olof Palme hade själv planlagt allt. Spionen Stig Bergling höll i vapnet och som betalning skulle Säpo låta honom fly.

Ebbe Carlsson-spåret.

Förläggaren Ebbe Carlsson ska ha smittat Palme med hiv och ansett det vara en human eller statsskyddande insats att förkorta Palmes liv. Möjligen hjälpte Hans Holmér till och saboterade därför mordutredningen.

Mordet var styrt av utomjordingar.