14 000 kvinnor blir slagna till döds - varje år

Aftonbladet.se publicerar exklusiv intervju om kvinnovåldet i Ryssland

Var femte rysk kvinna blir regelbundet slagen av sin man.

Ändå blundar politikerna och rättsapparaten för problemet. Organisationen «Stoppa våldet« är ett av få organ som står på kvinnornas sida.

Föreningen bildades för mer än tio år sedan och omfattar i dag 47 centra i olika regioner runt om i Ryssland.

De arbetar för en ny socialpolitik som utesluter könsdiskriminering.

Novaja Gazeta har pratat Marina Regentova, en av organisationens förgrundsgestalter.

Hur många ryska kvinnor är i behov av hjälp från kriscentrum?

– Varje år vänder sig 95 000 kvinnor till kriscentrum i Ryssland. Men det är bara toppen på ett isberg. I själva verket är var fjärde kvinna i behov av stöd. Man måste också ta med i beräkningen att de kvinnor som utsätts för psykologiskt våld knappast alls vänder sig till oss. Våra klienter är sådana som under många år har uthärdat misshandel och förtryck.

Skiljer sig då ryska kvinnor från europeiska i det avseendet?

– Egentligen inte. Det enda som jag har svårt att förstå är att här i Ryssland uthärdar till och med kvinnor som är självständiga och självförsörjande. Det tyder just på att den ryska kvinnan, vad som än händer, är helt och fullt inställd på att bevara familjen, till vilket pris som helst. Ofta klarar inte ens mycket starka individer med båda fötterna på jorden av att bryta upp ur en skadlig relation.

Finns det då någon «vändpunkt« då kvinnan absolut bör ge sig av? Eller finns det ändå en viss marginal för henne att dra ut på händelseförloppet?

– Det är viktigt att man noga skiljer på vad som är våld i hemmet och vad som är ett vanligt familjegräl. Varaktiga konflikter kan ofta lösas med hjälp av familjerådgivning. Våldet däremot bildar ett visst mönster av tendenser, som dessa män aldrig kommer att kunna ändra på. Utländska kollegor till oss som ingående har studerat denna problematik har kommit fram till att endast fem procent av hustyrannerna kan ändra på sig i någon mån. Resten av dem klarar inte av det.

Hur brukar en sådan man vara i sin relation till en kvinna?

– På olika sätt. Det vanligaste är att han förödmjukar henne, det kan till och med vara det normala sättet för honom att umgås med henne. Ett annat sätt är att utöva total kontroll. Kvinnan kontrolleras i allt hon gör, hur hon väljer att klippa sig, sminka sig, hur många gånger i veckan hon ska umgås med sina väninnor? Kvinnan förvandlas till ett barn som man straffar hårt eller berömmer för gott uppförande. Dessa kvinnor lägger sig också till med en barnslig syn på livet. De frågar verkligen sin man om lov om att få spendera sina egna pengar, om att få gå på kafé. Förtryckarens sista och mest skrämmande vapen är fysisk tortyr. Förtryckaren får smak på det, för när han inte möter något motstånd lossnar alla spärrar.

Skulle det alltså vara möjligt att som kvinna lära sig att se tecknen av agressivitet hos en man alldeles i början av förhållandet?

– Det skulle vara möjligt, men tyvärr tystas problemet ner i det allmänna medvetandet. Kan ni komma på en enda artikel eller tevesändning som lär kvinnor hur man undgår att hamna i en dylik fälla? Knappast. Vi på kriscentrum genomför kurser för unga kvinnor där vi berättar för dem vad de ska vara uppmärksamma på när de träffar någon ny. Det rör sig om väldigt enkla tecken, som jag tidigare talade om. Redan då börjar en sådan man att ta kommandot över ditt liv; tala om vad du ska ha på dig, vem du ska umgås med, hur du ska klippa håret?Och han tar kontrollen genom något som liknar omtanke: «Jag tycker inte om långt hår för jag gillar pojkaktiga flickor? Jag tycker inte om att du sminkar dig, jag gillar naturliga tjejer?« Den här kontrollen kommer bara att öka och öka.

Men om kvinnan hoppas på att det ska gå över, om hon älskar den här mannen då?

– Det är motsägelsefullt, men tyranners fruar älskar ofta sina män mycket högt. De känner medlidande med dem, för vad de varit med om tidigare i livet. Det går alltid att hitta en anledning att känna medlidande.: hans förra flickvän dumpade honom när han låg inkallad, han fick stryk av sin far för dåliga betyg, han kom hem från Tjetjenien med blåmärken och skrubbsår?

Men så länge kvinnan är kvar i förhållandet, hur ska hon då bete sig, kan ni ge något råd?

– Om hon fortsätter att leva med honom så säger vi så här: göm dina ID-handlingar, lägg undan pengar, berätta för någon om hur du har det, för det kan komma en dag då du är i livsfara. Den dagen kommer alltid. När knytnävarna talar och slagen blir hårdare och då är det bara att fly.

Är det någon särskild typ av kvinnor som hamnar i den här sortens förhållanden?

– I viss mån ja. De som har haft liknande förhållanden i sin familj och mamma stod ut med det, så är risken stor att även dottern kommer att stå ut med det. Det är på samma sätt som barn till alkoholister ofta hittar en alkoholist att leva med. Om man inte kommer från liknande förhållanden så blir det mycket svårt rent psykiskt. Vad hon än gör så kommer hon att känna att hon inte har tagit väl hand om sin man, sin familj, att hon inte har skapat ett bra förhållande. I samhällets ögon ligger hela ansvaret på kvinnan. Alla damtidningar, alla teveprogram för kvinnor signalerar: «Du måste se bra ut och behaga mannen, för mannen är en polygam varelse, än vill han till höger, än till vänster och han har varken ratt eller segel att styra med.

Och det anser ni vara orättvist?

– Det är orättvist därför att äktenskapet värderas högst av allt. Till varje pris. Inte du, inte din personlighet, utan äktenskapet. Och äktenskapet kan väl inte vara värt att riskera livet för. Inte om det förstör både kvinnan och hennes barn, vad är det då för mening med det? Det är beklagligt att ryska kvinnors skräck för att stå utan försörjning är större än deras skräck för döden. Om hon är gift med smeden Pupkin som tjänar tre kopek skiljer hon sig hellre än om hon är gift med, och det säger jag med ett visst förbehåll, Pupkins chef.

Fruar till välbärgade män vänder sig ofta till oss.

De fråntas inte bara sin egendom, utan även sina barn.

Vi har ett fall som har pågått i några år nu. Mannen slet barnen ur händerna på sina fru mitt utanför dagis. Han gömde dem. Och tömde hennes lägenhet på allt utom dörrar och element. Och han fick inget straff för det. Man kan ju anta hur det har gått till: kvinnan kommer till polisstationen och gör en anmälan hos en polis som själv misshandlar sin hustru. Han svarar henne att det är hennes eget fel. Likadant är det i domstolarna och andra instanser: «Allt är förlåtligt för en man«. Dessutom en man som kämpar för sina barn, det är en sådan sällsynthet att rättskiparna ställer sig bakom hans plikt.

Hur många fall har ni som enligt lagen skulle kunna leda till en fällande dom?

– 95 procent. Men det är svårt att bevisa. Hur ska du bevisa att någon har släckt cigaretter på din kropp? Eller att du har blivit förföljd och hotad till livet. Partnern som kvinnan vill skiljas ifrån börjar förfölja henne. Vid polisen säger man: «Än har han ju inte dödat henne«. Eller som i det här fallet. Mannen kommer hem till sin före detta fru, han slår henne, han slår barnet tar med sig det till Moskva. Där lever han i sus och dus och lämnar barnet. Sista gången hittade kvinnan sitt barn på ett härbärge eftersom fadern helt enkelt hade tappat bort barnet.

Och det blir ingen rättsak av det : «Det är ju era privata angelägenheter, det är ju barnets far«.

Hur många män är då benägna till denna onormala typ av självförverkligande?

– Om statistiken talar om var fjärde kvinna så räkna efter själv. Det är därför som en lag som motverkar våld i hemmet är absolut nödvändig, en lag där det tydligt framgår vad som är ett lagligen definierat brott. Men än så länge är det inte så och allt ligger under olika paragrafer, som dessutom befinner sig inom olika rättsområden. I Ryssland finns det inte ens någon statistik över våld i hemmet. Samhället kommer inte att bry sig om det som pågår därför att det är kvinnor som drabbas. En kvinna är en alldeles för oviktig faktor för att staten ska slå vakt om hennes rättssäkerhet. Ett lagförslag för att motverka våld I hemmet utverkades dock redan 1995, det har redigerats 48 gånger, men har fortfarande inte gått igenom. I Duman finns ett stort motstånd mot lagförslaget. Det är inget vinnarförslag. Standardargumentet mot lagen är att problemet inte existerar. Det är en kritisk tid för landet och många män befinner sig under pressade förhållanden och deras nerver uthärdar helt enkelt inte. Det är förlåtligt att de tappar humöret. Precis som om kvinnorna levde I en annan värld.

Vad händer då när en kvinna börjar säga ifrån och göra motstånd, vad förändras inom familjen då?

– Männen blir ofta förvånade, ibland ändras deras beteende till att vara mindre agressivt. Kvinnan vinner mark. Om hon mår bra så har vi gjort vårt jobb, det är så vi ser det. En kvinna som har levt i flera år med en tyrann är ofta avtrubbad. Det är vanligt vid tillstånd av stress. Hos oss får hon möjlighet att se sin situation från sidan och då får hon också kraften att ta ett beslut. För att någonting ska hända själsligen krävs regelbundna besök hos en psykolog i ett halvår till ett år. Om det går vägen börjar kvinnan att söka styrkan inom sig själv, Många ändrar sitt liv kapitalt: skaffar ett jobb, tar ut skilsmässa, ser till att få tillbaka något av sin egendom, även om det förut tycktes dem omöjligt.

Fakta: Kvinnomisshandel i Ryssland

Natalja Tjernova , översättning: Lina Björkegren