Ungern gav bara asyl till en av tio

Joachim Kerpner

Professor: ”De respekterar inte EU-domstolen”

helskärm

Åtta av tio asylprövningar i Sverige fick ett positivt svar 2014, men bara en av tio i Ungern.

Om alla EU-länder hade varit lika snåla som Ungern så hade 130 000 färre flyktingar fått asyl i EU förra året, visar Aftonbladets granskning.

– Vissa länder respekterar inte EU-domstolens beslut i asylfrågor, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt.

En avgrund skiljer de 28 EU-länderna åt när det gäller hur de avgör asylärenden. Under 2014 togs 360 000 beslut om asyl inom EU. Av dem var knappt hälften positiva, drygt 162 000.

Sämst på att ge asyl var Ungern, där bara nio procent av asylbesluten var positiva. I näst bästa landet, Sverige, fick 77 procent asyl. Bäst var Bulgarien, med 94 procent ja-beslut.

Aftonbladet har beräknat vad resultatet hade blivit om alla EU-länder varit lika generösa som Sverige under 2014. Då skulle 276 000 asylbeslut ha godkänts inom EU.

Om EU-länderna i stället följt Ungerns exempel skulle bara 33 000 asylbeslut ha varit positiva – 130 000 färre än det verkliga utfallet.

”Respekterar inte EU-domstolen”

Ove Bring, professor emeritus i folkrätt, säger:

– EU-domstolen har i två fall markerat att man inte bara ska se på om de asylsökande är individuellt förföljda, utan även om situationen i allmänhet är så vidrig att de inte kan återvända. De två kriterierna leder till att Sverige har så höga, generösa siffror.

– Besluten i EU-domstolen visar att övriga EU-länder borde ligga på ungefär samma nivå som Sverige. Men vissa länder respekterar inte EU-domstolens beslut. De har en tradition med en snävare bedömningsgrund.

Det är väldigt stora skillnader, det skiljer en kvarts miljon godkända asylansökningar mellan den svenska och den ungerska modellen?

– Ja, och det är ju detta problem som Angela Merkel och Stefan Löfven har diskuterat, hur man ska få en mer rättvis bedömning i samtliga EU-länder, säger Ove Bring.

”Har tuffare kriterier”

Thomas Hammarberg, före detta kommissionär för mänskliga rättigheter i Europarådet och i dag ordförande i kommissionen mot antiziganism, säger:

– Det är uppenbart att Ungern har en hårdare granskning eller tuffare kriterier än de andra.

Ett stort land som Frankrike hade bara 22 procent godkända asylprövningar förra året?

– Ja, det väcker frågor. Det tyder på att de har strängare regler än tyskarna. Det ska inte ha någon betydelse i vilket land man söker asyl, säger Hammarberg och fortsätter:

– Kommer någon asylsökande till Sverige som har varit i Ungern ska de enligt Dublinförordningen normalt skickas tillbaka till Ungern. Men om de har så mycket hårdare krav där än i Sverige då blir det orimligt. Skillnaderna mellan länderna pekar på att Dublinförordningen inte fungerar i praktiken, säger Hammarberg.

Det finns också andra faktorer som kan påverka ländernas asylgranskningar. Olika flyktinggrupper kan helt enkelt ha olika skyddsbehov.

Den största gruppen asylsökande i Sverige 2014 var syrier, medan den största gruppen asylsökande i till exempel Frankrike kom från Kongo-Kinshasa, enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat. Det kan vara en orsak till att Frankrike gav färre asylsökande uppehållstillstånd. I Ungern kom de flesta asylsökande förra året från Kosovo.