Fler omhändertagna barn ringer Bris

helskärm

Barn som inte får komma till tals vid tvångsomhändertagande och andra stödinsatser går som en röd tråd i samtalen till Bris, enligt barnrättsjuristen Anna Dorrian Werner.

Och samtalen har blivit allt fler.

Ett barn har placerats i familjehem och vantrivs, ett annat barn har utsatts för våld, är mitt inne i en rättsprocess, men utan någon att vända sig till. Det är exempel på situationer som barn befinner sig i när de ringer till barnrättsorganisationen Bris.

Samtalen till Bris från barn i kontakt med samhällets stödinstanser har ökat med 33 procent mellan 2021 och 2022, berättar Anna Dorrian Werner, barnrättsjurist på Bris, för TT.

– Barn ringer till oss för att de inte har blivit lyssnade på eller tagna på allvar, till exempel i domstol eller hos socialtjänst. Många barn förstår inte varför de har blivit placerade någonstans sedan fallet prövats i domstol, säger hon.

Tanken är att socialtjänsten i sådana lägen ska vara i kontakt med barnet och följa upp situationen, vilket långtifrån alltid är fallet.

– Barnen vet inte vad de har rätt till i dessa sammanhang, något som vi ofta blir de första att upplysa dem om. Flera av dessa barn är också utsatta för våld, säger Anna Dorrian Werner, och tillägger:

– Att bli placerad är ett allvarligt ingrepp i barns liv, som ändå kan behöva göras.

Utan resursstarka vuxna

Det Bris gör är att höra om barnen har någon vuxen kontakt i sitt nätverk som de kan få hjälp av för att vända sig till socialtjänsten.

– Men barn ringer även sedan de väl fått kontakt med socialtjänsten, berättar Anna Dorian Werner.

Då kan det handla om att socialtjänsten inte har informerat barnet om varför ingen insats gjorts, trots att barnet berättat om våld som det utsatts för.

– Där ser vi att barnen inte får information och återkoppling. Vi ser också att stöd genom insatser som familjehem eller vård inte ges i den omfattning barnet behöver.

De barn som inte har resursstarka vuxna i sin närhet har särskilt svårt att komma till tals, poängterar Anna Dorian Werner, som därför välkomnar det förslag om lagstiftning som överlämnades till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) under onsdagen.

Utredningen föreslår bland annat att barn ska kunna få hjälp av ett oberoende ombud som vägleder och kan företräda barnet i möte med exempelvis socialtjänst eller under en placering. I dag finns sådant stöd i liten skala, i form av Barnrättsbyrån. Utredningen föreslår nu att sådan hjälp ska finnas i hela landet.

– Det är en viktig milstolpe för barns rättigheter, säger Anna Dorrian Werner.

Stärkt rätt

Även Karin Sjömilla, barnrättsjurist, Rädda Barnen, lyfter barn som är omhändertagna i samhällsvård som särskilt utsatta.

Om dessa barn blir vanvårdade i sin placering, så har de, även om de blir utsatta för våld, svårt att veta hur de ska kunna överklaga beslut eller få upprättelse för vanvården, menar hon.

TT: Sverige bryter ju redan mot barnkonventionen i denna fråga. Riskerar en lagändring att bli tandlös?

– Vad man föreslår är en lagändring på mer detaljnivå än barnkonventionen. Barn kommer att få höras i domstol och har rätt till offentligt biträde. Sammantaget tror jag det kommer att stärka barns rättigheter, säger Karin Sjömilla.