Fler svenska elever är svaga läsare

Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats kraftigt, visar den globala studien Pirls.

Försämringen syns inte bland de duktigaste läsarna, utan det är gruppen svaga läsare som har vuxit. Kunskapsklyftorna i svensk skola har alltså ökat.

– Vi är bekymrade på Skolverket över att vi har en segregerad skola och en bristande likvärdighet i skolan. Den här studien bekräftar den bilden och förstärker den till och med, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Lästestet Pirls genomförs vart femte år. Resultatet från den senaste omgången 2021 visar att de svenska fjärdeklassarna fick 544 poäng. Det är en tydlig försämring från 2016 års resultat på 555 poäng.

Svårt klara skolan

Men försämringen har alltså inte drabbat de allra skickligaste läsarna. Däremot har gruppen som läser på hög nivå krympt och gruppen på låg nivå ökat. Och kanske mest illavarslande: Elever som inte klarar den lägsta nivån utgör nu 5 procent. I alla tidigare Pirls har andelen varit 2 procent.

– Det som är allvarligt är att vi har elever på en nivå som gör att de har svårt att klara skolarbetet, och antalet elever på den nivån ökar, säger Peter Fredriksson och tillstår att svensk skola inte kan ges fullt ut godkänt.

Av Skolverkets Pirlsrapport framgår också att elevernas resultat är fortsatt starkt kopplat till familjebakgrund. Elever från välutbildade hem, välförsedda med böcker, klarar sig mycket bättre än elever från resurssvaga hem. Resultatskillnaden är så stor som 91 poäng i lästestet.

På liknande sätt läser flickor fortsatt bättre än pojkar, barn i svenskspråkiga familjer klarar sig bättre än elever som talar ett annat språk hemma och elever som går i skolor där många kommer från resursstarka hem klarar sig bättre än elever i skolor i resurssvagare områden.

Kopplas till pandemin

Trots dessa klyftor, och trots ett sämre resultat än 2016 klarar sig Sverige ändå relativt väl i en internationell jämförelse. De flesta länder viker av nedåt i sin resultatkurva, vilket ses som en följd av pandemin. Endast fyra länder/regioner har ett signifikant bättre resultat än Sverige. Sverige hör till en ”näst bäst-grupp”, med bland andra Finland, Danmark och Norge.

Den negativa trenden kopplas alltså till pandemin. Som bekant hade en rad länder långa perioder av skolstängningar, vilket antas ha lett till ett kunskapstapp.

Sverige valde ju däremot att hålla skolorna öppna för de yngre eleverna. Men det verkar inte ha hjälpt.

– Det var en bra väg att gå. Eleverna fick ett socialt sammanhang och kunde delta i aktiviteter. Men trots att skolorna var öppna påverkades kvaliteten i undervisningen eftersom lärare och elever var sjuka, säger Peter Fredriksson.

Ytterligare en förklaring till de försämrade resultaten är att fler elever med utländsk bakgrund har deltagit i mätningen 2021.

– Det är naturligtvis så att ju fler elever som har kommit till svensk skola med annan skolbakgrund, desto svårare är det att lyckas och prestera bra resultat, säger Peter Fredriksson.

”Sämsta man kan göra”

Samtidigt som Pirls nu skickar varnande signaler varslar en rad kommuner om bantade skolbudgetar.

– Att dra ned på resurserna till skolan är det sämsta man kan göra om man vill skapa ett gott samhälle för alla. Staten behöver naturligtvis titta på detta, eftersom staten har det yttersta ansvaret för en likvärdig skola, säger Peter Fredriksson.