Krisen kryper närmare dig
Publicerad 2011-07-16
Skuldkrisen i Europa sprider sig som en löpeld.
Finns det risk för börsras, valutakaos, räntechocker eller bankrusning?
Aftonbladet har tittat på de största orosmolnen som påverkar Sverige.
GREKLAND
Landet har 3 200 miljarder kronor i offentliga skulder.
Det motsvarar 150 procent av landets samlade ekonomi, BNP. Förra våren beviljades Grekland ett lån på 110 miljarder euro, men det räcker inte för att täcka de lånebehov som finns. Trots att Grekland stramar åt statsfinanserna växer skulderna och landet behöver låna ungefär 50 miljarder till från euroländer och Internationella valutafonden. Men euroländerna är inte överens om villkoren. Grekland måste höja skatter och minska offentliga utgifter, men har hittills inte levt upp till kraven.
Det kan hända
1. Grekland får ytterligare lån av euroländerna och mer manöverutrymme för en tuff sparpolitik som regeringen behöver för att stabilisera skulden.
2. EMU konstaterar att Grekland inte klarar av att göra åtstramningar oavsett hur länge landet får låna pengar. Greklands långivare får inte tillbaka alla pengar och landet går i statskonkurs. Banker och pensionsförvaltare som äger grekiska obligationer gör kreditförluster.
Påverkan på Sverige:
Kronan försvagas mot euron. På grund av osäkerheten kring hur skuldproblemet i Grekland ska lösas säljs kronan på valutamarknaden till säkrare investeringar. Svenska marknadsräntor sjunker eftersom investerare gillar obligationer med bra kvalitet, vilket svenska obligationer anses ha.
ITALIEN
Italien har en hög skuld på 120 procent av BNP, 17 000 miljarder kronor.
Landet har haft en hög skuld under många år, men den har hållits i schack tack vare en hård budgetpolitik. Senaste året har dock underskottet ökat och tillväxten ligger bara kring 1 procent. Inom de närmsta tre åren behöver Italien låna 500 miljarder euro då många obligationer måste förnyas.
Det kan hända
1. Italien antar ett besparingsprogram i parlamentet i syfte att skapa bättre balans mot statens utgifter.
2. Landets skulder skenar som Greklands. Italien måste också låna av euroländerna i stället för på den offentliga kapitalmarknaden. Men euroländerna och valutafondens avsatta medel kommer inte att räcka. Då måste euroländerna avsätta mer kapital för Italiens skuld.
Påverkan på Sverige
Kronan och svenska marknadsräntor försvagas.
USA
Arbetslösheten är över 9 procent och skuldkvoten 100 procent av BNP.
Landet har 91 000 miljarder kronor i offentliga skulder. Räntan är nära nollsträcket. Sparpaket ska tas fram med höjda skatter och lägre utgifter, men kongressen är oenig. Kreditvärderingsinstitut är beredda att sänka USA:s kreditbetyg som alltid varit högsta möjliga.
Det kan hända
1. Demokraterna och republikanerna enas om att skuldtaket höjs och överenskommelsen sträcker sig över nästa presidentval 2012.
2. Partierna kommer inte överrens och beslutet sprider osäkerhet till omvärlden likt finanskrisen 2007–2008, då Lehman Brothers gick i konkurs.
Påverkan på Sverige
Lägre svenska räntor och försvagad krona.
SVERIGE
Sveriges offentliga skuld är 35 procent av BNP.
Det är 1 000 miljarder kronor i offentliga skulder. I år har Sverige dryga 4 procent i tillväxt, en bra återhämtning efter finanskrisen. Hushållen är avvaktande i sin konsumtion nu när boräntan stigit upp över 4 procent. Jämfört med övriga länder är det väldigt bra i Sverige.
Det kan hända
1. Fortsatt bra tillväxt på 4 procent resten av året, sjunkande arbetslöshet, budgetöverskottet ger utrymme för skattesänkningar.
BANKERNA
Åtta banker underkändes i går i Europeiska bankmyndighetens stresstest.
Fem spanska, två grekiska – men också en i Österrike och en i Tyskland. Bankerna behöver ytterligare minst 25 miljarder euro i kapitalbuffert för att klara en eventuell kris.
Det kan hända
Situationen är mindre dramatiskt än för några år sedan, men framför allt franska storbanker har lånat ut mycket pengar till Grekland – en fara om landet konkursar.
Påverkan på Sverige
SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken klarade testerna med god marginal. De har alla enligt Finansinspektionen tillräckligt med kapital för att klara en finanskris.