Ny mätning: Varannan kvinna sextrakasserad
Publicerad 2016-06-07
Ett nyp i rumpan när ingen ser. Någon som skriker hora.
Varje dag råkar tusentals tjejer ut för sexuella trakasserier. Alla känner någon som blivit tafsad på.
I den här artikelserien berättar flera kvinnor om sina erfarenheter. Om rädslan för att något ska hända - och om skräcken när det händer.
DU är inte ensam.
Varannan kvinna har blivit utsatt för sexuella trakasserier. Det visar en ny undersökning, gjord på uppdrag av Aftonbladet.
Mörkertalet är stort, och unga tjejer drabbas mest. Vi har träffat flera som beskriver tafsandet som normaliserat. Bara ett fåtal polisanmäler.
– Det är sjukt att vi ska behöva vara rädda när vi går ut, säger Emma Rehnström, 19.
Ett nyp i rumpan när ingen ser. En gubbe som glor. Någon som kommenterar din kropp. Kvinnor drabbas överallt, varje dag - i Sverige, världens mest jämställda land.
Enligt Aftonbladets egen undersökning, gjord av Inizio, har 47 procent av alla kvinnor blivit utsatta. De flesta flera gånger.
Men hur omfattande mäns kränkningar egentligen är finns det ingen statistik på. En hand på låret i baren anmäls knappast - men både forskare och drabbade är överens: Det sker hela tiden och överallt.
”Det är en del av vardagen, speciellt på krogen. Att bli tafsad på, mellan benen, på rumpa och bröst”, skriver en av kvinnorna i undersökningen.
Störst är risken i just krog- och festmiljö. Därefter kommer offentliga platser, både inomhus och utomhus. På bussen, i skolan eller på festival, till exempel. På tredje plats hamnar jobbet.
Nätet är också en vanlig plattform för trakasserier, särskilt bland kvinnor upp till 29 år.
”Jag slutade blogga när en vuxen man ville skicka en lackkjol till mig”, berättar en 14-årig flicka.
Men vilka är då förövarna?
I 57 procent av fallen känner inte offren den eller de som trakasserar. Bland yngre uppger så många som fyra av fem att förövaren är okänd.
I skolan pågår kränkningarna varje dag. Men ytterst lite görs, enligt lärare och forskare som vi har pratat med. Sexuella trakasserier i skolmiljö är över huvud taget ett lågprioriterat forskningsområde, till skillnad från mobbning.
”Flickor kallas horor varje dag”, berättar en lärare.
Anpassar sig – för att skydda sig
För att undvika att råka illa ut anpassar 63 procent av kvinnorna sitt beteende och sin klädsel, visar Inizios undersökning.
”Ibland tänker jag på att inte ha på mig högklackat eller kort kjol”, säger en av dem vi intervjuat.
En annan berättar: ”Om det är mörkt när jag går hem springer jag. Jag har nycklarna hårt knutna i handen, så jag ska ha något att skydda mig med.”
En tredje säger: ”Jag sätter mig alltid bredvid andra tjejer i t-banan och jag går aldrig in i en hiss där det bara är män. Jag är ständigt på min vakt.”
Samma anpassning gäller på internet: 37 procent av kvinnorna tänker på hur de kommunicerar och undviker att göra provocerande inlägg för att inte råka ut för sexuella trakasserier. Det går att jämföras med endast fem procent av männen.
Vad är det då som får män att bete sig så här?
Forskning visar att det rör sig om patriarkala strukturer, ett sätt att visa sin manlighet. En man berättar: ”När jag gick i skolan drog vi in tjejerna på toaletten och tafsade. Lärarna brydde sig inte. Men om vi slogs på skolgården åkte vi in till rektorn.”
Välkommen att ta del av kvinnors verklighet. En vardag som handlar om anpassning och rädsla.
Du är inte ensam.
”Jag tror knappt det finns en enda vuxen kvinna i Sverige som inte utsatts för sexuella kränkningar”
Röster ur undersökningen
”Många av mina vänner uppfattar det inte ens som sexuella trakasserier när de blir tafsade mellan benen, på brösten och rimpan. Det är en del av vardagen, särskilt på krogen. Trots att de tycker att det är mycket obehagligt.”
”Jag tror knappt det finns en enda vuxen kvinna i Sverige som inte utsatts för sexuella kränkningar.”
”Jag är noga med att aldrig kliva in i en hiss med endast män.”
”Blev våldtagen av en ungdomsledare vid 13 års ålder. Vågade inte berätta förrän i vuxen ålder. Övergrepp är vanliga!”
”Alla kvinnor jag känner har blivit sexuellt trakasserade. Då inkluderar jag min 11-åriga dotter. 100 procent av dem som gör det är män.”
”Varför frågas det om vad offret gjorde innan? Det här handlar helt om den som trakasserar.”
”När jag växte upp var det en självklar del av livet att pojkar hade någon sorts rätt att tafsa. Större delen av mitt liv har jag sett det som något naturligt. Skulle aldrig tolerera det nu.”
”Om det är mörkt när jag går hem springer jag med mina nycklar hårt knutna i handen. Jga lyssnar och kollar efter män eller gäng.”
”Det är sorgligt att kvinnorörelsen tiger still, samt att föräldrar inte lär sina söner vad som är ok.”
”Numera är jag för gammal för att vara intressant, men det var väldigt jobbigt förr.”
”Tänker aldrig ge upp min kvinnlighet på grund av trångsynta män. Jag klär mig hur jag vill. Om någon försöker ge sig på mig blir det polisanmälan direkt.”
”Jag önskar att fler vågade prata om det här.”
”Detta är ett stort problem som tyvärr inte är så känt. Man måste ta upp allvaret i det.”
”Det är över 50 år sedan, men det var mycket vanligt att killar i klassen tog oss tjejer på brösten. Det störde mig mycket.”
”Jag har alltid sagt ifrån och skällt när någon sextrakasserat mig, Jag har inga problem med att andra får höra om deras vidriga beteende.”