GW och Lambertz i storbråk

Uppdaterad 2012-08-21 | Publicerad 2012-08-20

"Den jäveln ska jag aldrig prata med mer"

Fallet Thomas Quick fick de forna vännerna att ryka ihop ordentligt i tv-rutan.

Efter Aktuellt fortsatte bråket mellan Leif GW Persson och Göran Lambertz.

Polisprofessorn Leif GW Persson är ordentligt upprörd när han passerar Aftonbladet på väg in till Aktuelltstudion.

– Jag ska göra juridisk hackpölsa av Lambertz. Det lär inte bli speciellt svårt, säger han.

När debatten väl drar i gång är han stenhård i sin kritik av justitierådet Göran Lambertz utspel i dagens DN där Lambertz bland annat hävdar att det finns övertygande bevis för att Sture Bergwall, som tidigare hette Thomas Quick, var skyldig till två av morden han nyss friats för.

– Vill han vara sin egen dödgrävare tänker inte jag hindra honom, säger Leif GW Persson och syftar på Göran Lambertz.

Göran Lambertz replikerade dock den syrliga kommentaren snabbt:

– Leif blir sur och arg när för man argumenterar emot. Men låt oss ta sakfrågorna Leif.

Bråket fortsatte

När Aftonbladet intervjuar dem efter Aktuellt håller de till i varsitt hörn av receptionen på SVT. Leif GW Persson vägrar att sitta bredvid Göran Lambertz i soffan. Rösten skälver när han förklarar varför.

– Jag blir förbannad eftersom jag vet hur Johan Asplunds föräldrar mår efter att ha läst DN i morse, säger Leif GW Persson.

Kommer ni att bli vänner igen?

– Nej, aldrig i helvete. Eller jo, om han ber om ursäkt. Ska det vara så jävla svårt att säga att han har fel.

Ett par meter därifrån är Göran Lambertz inte lika hård i sin dom.

– Jag tror nog att det blir bra igen. Men Leif är sådär, han blir arg, säger han.

Hittat flera bevis

Anledningen till bråket är att Göran Lambertz har granskat polisens förundersökning och funnit 17 omständigheter som han menar pekar på att domstolarna har beviljat resning alldeles för godtyckligt. Fem av dem presenterar han i DN-artikeln. Bland annat ska Thomas Quick, när han ombads berätta detaljer från mordet på Johan Asplund, ha berättat att han såg en pojke i ett grannhus med en mönstrad tröja. Sen fick Thomas Quick skissa upp grannpojkens tröja. Enligt Göran Lambertz stämde både pojken och pojkens tröja in väl på Quicks beskrivningar.

– Varje sådant här bevis gör inte en mördare men det finns så mycket liknande i det här fallet, säger Göran Lambertz.

Dessutom är han orolig för att medias rapportering och Hannes Råstams bok om fallet Quick kan ha påverkat de snabba processerna.

– Jag har ett intryck av att man har kapitulerat lite väl snabbt. En åklagare som hade velat få Sture Bergwall fälld hade inte agerat på det här sättet, säger han.

Sågar Lambertz

Men Leif GW Persson som enligt egen utsago ägnat 3 000 timmar åt att läsa förundersökningen tycker att påståendena är nonsens.

– Det som är unikt i Quick-fallet är att det är en omvänd vittnesbevisning. Det är aldrig nån som har sett Quick på mordplatserna utan det är bara han som pekar ut folk, säger han.

När Leif GW Persson till slut reser sig från soffan har Göran Lambertz redan åkt. På väg mot utgången muttrar han fram kvällens sista kraftord.

– Den jäveln ska jag aldrig prata med mer.