Lantköket har gott om plats för umgänge

”Vi ville ha nåt gammalt och såg potentialen”

Det första man slås av när man kommer in i Tomas och Karinas kök är de fantastiska ytorna.

Det är ett stort kök med underbar lantlig atmosfär. Vackert och rustikt inrett i en skön mix.

– Ett kök ska vara en plats för både umgänge, samling och matlagning. Allt på en gång, säger Karina.

Det är hårt arbete som ligger bakom dagens resultat. Och allt har Tomas och Karina Alexson rivit, byggt och tapetserat själva.

Renoveringsdrömmen har alltid funnits där. Tomas och Karina har skapat det klassiska lantköket. På 40 härliga kvadratmeter.

1998 köpte familjen bondgården i Tärnsjö i norra Uppland.

– Vi blev förälskade och såg potentialen. Vi visste att vi ville ha nåt gammalt och vi drömde om att renovera, säger Karina.

Ritade – och ritade om

De första sex åren bodde de in sig. Ritade på kök. Och ritade om. Genom sin noggrannhet och den gemensamma glädjen över att skapa nåt tillsammans har de inte gått på så stora minor.

– Nej, vi har provat oss fram och tagit reda på fakta först. Idéer har vi fått från olika håll. Men även det gamla köket har stått som förebild, säger Tomas.

Två rum blev ett

De grävde ur 20 ton jord och lade in nya stockar i trossbotten. Från början var köket två rum, men de rev en vägg och satte upp en stålbalk dold i taket i stället. Där två fönster tidigare satt öppnade man i stället upp för två dörrar ut mot uteplatsen på baksidan av huset. Bakom syrénhäcken skymtar en stor ladugård som tjänar som förråd.

Tomas lade ett helt nytt golv. Nu ligger ett lutat, såpat och vaxat furugolv och ljusar upp rummet. Längs köksbänken ligger granitklinkers. Kvar av det ursprungliga är spismuren och innertaket.

Längs ena långväggen är köket placerat, med rejäla arbetsytor, två hoar, spis och ugn och ordentligt med skåp. Kyl och frys står för sig själva på motsatt sida.

– Vi tycker den står bäst där. Man plockar helt enkelt med sig det man behöver bort till bänken. Den hade tagit för mycket plats vid diskbänken. Vi prioriterade ytorna där, säger Karina.

Vedspis värmer upp

En rejäl vedspis värmer upp en stor del av huset när familjen eldar i den. Och den används också till matlagning ibland.

I ena hörnet finns ett kallskafferi som fått en vacker glasdörr med spetsgardin.

Möblerna är en blandning av gammalt och nytt. Kökssoffan köptes in på auktion när lösöret från den gamla ägaren såldes. Stolarna är från Tomas föräldrahem.

– Vi bor inte i ett museum. Saker och möbler ska användas och slitas, säger Karina.

Boningshuset är från 1856. Ett hus med mycket känsla i, som inte renoverats på över 50 år när familjen flyttade in. Man målade om huset som är klätt i träpanel i ljusgult med ockragula knutar och fönsterfoder.

Glasverandan som vetter mot framsidan är från förra sekelskiftet. De vackra fönsterrutorna har renoverats på sina ställen. Men det är så bra gjort att det är svårt att se skillnad. Ytterdörrarna är nytillverkade av ett specialsnickeri. Den milda gröna färgen på snickerierna gifter sig fint med det gula.

Nytt projekt väntar

Nu när köket är klart väntar nya projekt för familjen. Ett barnrum till behövs till yngste sonen. Och så ska uteplatsen på baksidan bli klar med rosenhäck och allt. Men det får ta sin tid.

– Och när man är sin egen dräng, får man det som man har tänkt, säger Tomas.

Tomas och Karinas gör-det-själv tips

Bo in dig först! Fundera på hur använder ni rummen.

Räkna med att renoveringen tar längre tid än du tror.

Anpassa din insats efter tid och pengar. Mycket kan återanvändas!