Ryssland och Nato i ordkrig

Ordkriget mellan Nato och Moskva fortsatte och förstärktes under onsdagen.

Medan ryska UD anklagade Nato för kallakrigsretorik proklamerade Natos högste militäre chef en rad åtgärder med stark karaktär av vapenskrammel.

"Varken Ryssland eller Nato kommer att gynnas av försvarsalliansen beslut att avbryta samarbetet med Moskva. Natos språkbruk har ekon från det kalla krigets dagar", hette det i ryska UD:s uttalande, enligt Reuters.

Militärt åtgärdspaket

Uttalandet föranleddes troligen inte bara av uttalandet från Natos utrikesministermöte i tisdags om att avbryta samarbetet utan troligen i ännu högre grad av beslutet att ge Natos högste militäre chef, den amerikanske flygvapengeneralen Philip Breedlove uppdraget att på två veckor få fram ett militärt åtgärdspaket som tillfredsställer Natos mest östliga medlemsländers önskan om förstärkningar.

Breedlove betecknade situationen vid Ukrainas och Rysslands gräns som "otroligt oroväckande". Han sade i en intervju med Reuters och Wall Street Journal att Nato endast kunnat konstatera minimala ryska trupprörelser vid gränsen och att inget än så länge tydde på att trupperna där var på väg till sina ordinarie förläggningar.

”Har all vapenmakt de behöver”

Breedlove drar slutsatsen att Ryssland har all vapenmakt som landet behöver vid gränsen. I ett skarpt läge skulle Ryssland kunna gå in i Ukraina och "fullgöra sina mål" på tre till fem dagar. Han gick inte in på exakt vilka dessa mål skulle kunna vara.

I Natos östra frontländer råder en ökande nervositet. Bland andra Polen och de baltiska länderna vill ha förstärkningar till lands, i luften och till sjöss, gärna så snart som möjligt.

TT