Barnens självmord hade kunnat förhindras
Publicerad 2014-03-26
Hundratals barn tvångsvårdas inom psykiatrin varje år. Många utsätts för behandlingar som i vissa fall är rena övergrepp. Barnombudsmannen presenterar i dag en rapport med svidande kritik mot hur Sverige tillgodoser de mänskliga rättigheterna för barn med psykisk ohälsa.
Vart femte barn i Sverige mår psykiskt dåligt. Ändå saknas det lagar som reglerar vilken vård de har rätt till. I dag lämnar Barnombudsmannen över sin granskning Barn finns i psykiatrin, men inte i lagen till barnminister Maria Larsson. Under förra året reste medarbetare från Barnombudsmannen runt i Sverige och talade med barn som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Många av barnen har positiva erfarenheter av vården - men flera vittnar om alarmerande brister. Rapporten är en dokumentation om barn som nekats behandling och som upplever att de inte blir lyssnade på.
Bollas runt
– Många berättar att de har sökt hjälp när de mått dåligt men att de inte blivit tagna på allvar, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg.
– Många beskriver också att de inte blivit lyssnade på eller fått vara delaktiga i sin vård.
Återkommande i rapporten är berättelser om långa väntetider och om att bollas runt mellan olika enheter. Några av barnen som har sökt hjälp akut för självskadebeteenden har känt sig ifrågasatta och skickats hem utan att få något stöd.
– Flera berättar att de upplevt sig vara tvungna att skada sig ännu värre för att bli tagna på allvar, säger Fredrik Malmberg.
En pojke som Barnombudsmannen besökte på en psykiatrisk avdelning berättar att det var först när han gjorde ett självmordsförsök som han fick vård på riktigt.
– Innan har de inte brytt sig över huvud taget.
Skildrar rena övergrepp
Barnombudsmannens rapport skildrar flera systemfel inom barn- och ungdomspsykiatrin som får svåra konsekvenser för barnen. Det finns inget tydligt barnperspektiv i lagstiftningen och dokumentationen är bristfällig. Rapporten från Barnombudsmannen pekar på många brister.
- Flera av barnen beskriver händelser inom vården som är rena övergrepp och det är självklart inte acceptabelt, säger Malmberg.
Barn vittnar om att de efter självskador blivit hopsydda utan bedövning och att personal hotat med att spänna fast dem om de inte uppför sig. Ett barn fick båda armarna gipsade, trots att de inte var brutna, bara för att hen inte skulle kunna skada sig.
- Att använda olika former av tvångsåtgärder för att uppfostra och bestraffa på det här sättet är olagligt, säger Malmberg.
Fastspänning i en så kallad bältessäng är den tvångsåtgärd som används mest frekvent på barn och unga, enligt Socialstyrelsens patientregister. Under 2012 rapporterades 136 fall av fastspänningar, varav majoriteten utförda på flickor. Enligt föreskrifter ska alla tvångsåtgärder rapporteras till Socialstyrelsen - något Barnombudsmannen menar inte sker.
”Utgår från vuxenperspektiv”
- Vår granskning visar att antalet fastspänningar bara under det andra halvåret 2012 överstiger det antal som rapporterats till patientregistret för hela 2012, säger Malmberg.
Myndigheten konstaterar också att det råder brister i dokumentationen. Vården använder flera otillåtna tvångsmetoder och den lagstiftning som styr den psykiatriska vården saknar skrivningar om barns specifika behov och rättigheter.
- Sverige bryter mot barnkonventionen eftersom lagarna som reglerar vården helt utgår ifrån ett vuxenperspektiv, säger Malmberg.
I rapporten presenterar Barnombudsmannen flera förslag till ändringar. De vill att lagstiftningen ska skrivas om med ett tydligare barnrättsperspektiv och att varje landsting ska instifta en så kallad barnlots som ska ansvara för att alla barn och unga som mår dåligt får hjälp. Ett annat förslag är att följa upp självmorden bland barn, enligt Lex Bobby, så att skyddsnätet för barn och unga som mår dåligt kan förbättras. Sverige saknar enligt Barnombudsmannen en djupgående kunskap om situationen för de barn som fullbordar självmord och Fredrik Malmberg tror att flera barn skulle kunna räddas och Sverige bara följer riktlinjerna i FN:s barnkonvention.
- Om vård och stöd blir mer tillgängligt så är det klart att man kan rädda liv.