Polisen mörkade
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-22
De visste redan i våras att det var samma skytt
MALMÖ. Redan i våras misstänkte polisen att de sökte en gärningsman som valde ut invandrare som måltavlor.
Men de höll teorin hemlig – medan skjutningarna fortsatte.
– Det är alltid en avvägning. Vi valde att gå ut nu, säger kommenderingschef Börje Sjöholm.
Polisen har i flera månader misstänkt att en och samma gärningsman ligger bakom flera ouppklarade skottlossningar.
Men man har valt att inte berätta för allmänheten att det handlar om en gärningsman som slumpmässigt slår till mot personer med invandrarbakgrund.
”Borde ha berättat”
Nu ökar irritationen mot polisens handlande.
– De borde ha sagt det tidigare. Nu kommer jag att vara försiktigare. Vanligtvis står jag ofta här ute ensam vid tre–fyra på morgonen, när jag väntar på att en annan chaufför ska komma med bilen, säger taxichauffören Shakhawan Allan, 28.
– Polisen är svag, säger kollegan Jalil Maghsodi, 52.
”Inte relevant”
Men polisen försvarar sitt agerande.
– Ju fler liknande fall man har, desto säkrare kan man vara på sin slutsats. Om vi hade gått ut efter två, tre fall så hade det varit en chansning. Vi har inte bedömt att det har varit relevant innan. Det är alltid en avvägning, ska vi gå ut efter fem fall, efter åtta fall eller efter 15 fall. Vi valde att göra det nu, säger Börje Sjöholm.
Om ni hade gått ut med det tidigare, hade ni då inte gett invandrare en chans att vara mer försiktiga?
– Det är att hårdra det. Det finns minst 100 000 invandrare i Malmö – hur skulle det påverka deras liv om vi går ut och säger att de ska vara försiktiga?
Men senare i går valde ändå polisen att göra just det. Man sa att personer, främst med invandrarbakgrund, ska vara försiktiga när de vistas ute i mörkret.
16 skjutningar
Redan i våras, efter analyser, stärktes misstanken om att det handlade om en gärningsman. Nu jobbar polisen med totalt 16 fall.
– Det är ett vapen som är gemensamt i vissa av dessa fall, men vilka det är vill jag inte säga. Den tekniska bevisningen och hur många fall som liknar varandra är våra trumfkort.
Hur långt har man kommit med gärningsmannaprofilen?
– Den har kommit långt. Gruppen jobbar på och för in all information kring fallen. Varje pusselbit kan bidra till att de hamnar mer och mer rätt.
En del som studeras är tillvägagångssättet och valet av plats.
– Gärningsmannen väljer brottsplatser där han har möjlighet att komma undan. Vissa är likgiltiga, men i det här fallet är det uppenbart att han vill komma undan.
Hade ni kunnat göra något annorlunda i er utredning som snabbare lett till vad ni vet i dag?
– Visst kan man alltid göra annorlunda, men det är inte säkert att det skulle ha blivit bättre, säger Börje Sjöholm.