Paret öppnar sitt hem för otrygga barn

Uppdaterad 2015-09-08 | Publicerad 2015-09-06

I 20 år har paret haft ett familjehem.

Nu har Thomas Ardenfors skrivit en bok för att inspirera andra att hjälpa barn som har det svårt.

– Jag hoppas det leder till att fler öppnar upp sitt hem för utsatta barn, säger han.

För Thomas Ardenfors är det en självklarhet att hjälpa barn som far illa. I över 20 år har han och hustrun Susanne varit familjehem och totalt har runt 30 barn bott hemma hos dem i Sollentuna.

– Finns det ett barn som känner otrygghet och vi kan medverka till att det barnet känner sig tryggare, då är vårt hem alltid vidöppet, säger Thomas Ardenfors.

Både nyanlända flyktingbarn och andra barn är välkomna hos paret. Drivkraften är att hjälpa till.

– Därför att vi märker att vi kan göra skillnad för ett litet barn, säger Thomas.

Hur var det första gången?

– Det var väldigt omtumlande. Det var ett barn som var äldre än vad vi hade tänkt, en fjortonåring som inte alls var intresserad att interagera med med oss, men det tog bara några veckor innan vi fick jättefin kontakt, säger Thomas Ardenfors.

”Socialtjänsten desperat”

Paret har fortfarande kontakt med den personen. Thomas Ardenfors har skrivit boken En extra plats i hjärtat om hur det är att ha ett familjehem. Han upplever att många svenska familjer ofta vill ta emot och hjälpa, men sällan kommer till skott.

– Den medmänskligheten och solidariteten är fantastisk. Problemet är att det allt för ofta bara stannar vid en tanke, säger Thomas Ardenfors.

Han beskriver hur socialtjänsten ofta är desperat för att hitta hushåll som kan hjälpa utsatta människor, och barn i synnerlighet. Därför var syftet med boken att visa vad familjehemmen möter för personer, vilka konsekvenser det får för livet och varför man väljer att ta emot okända människor i sitt hem.

– Jag känner att mitt uppdrag har slutförts om det kan leda till att fler hushåll öppnas upp för utsatta barn, säger han.

Behov av stödpersoner

Det är inte heller nödvändigt att barnen stannar så länge.

– Det finns ett stort behov av familjer som kan ta emot varannan helg eller vara stödperson, säger Thomas Ardenfors.

I parets hus finns flera rum för barnen. Trots att de har hjälpt så många under lång tid ser de ingen anledning att sluta.

– Om vi lever och har hälsan hoppas jag att hålla på med det här till 75-årsåldern, därför det här ger oss så mycket. Vi är inte klara än på långa vägar, säger han.

Gilla Vi hjälper på Facebook för fler goda initiativ i flyktingarnas spår.
  Hur hjälper du flyktingar på din ort? Tipsa på Vi hjälper-kartan!

Hjälp, vad händer? Vi förklarar
flyktingkaoset