Så ska barns rätt stärkas efter "Lilla hjärtat"

Högre krav för att avsluta en familjehemsplacering, skyldighet att överväga flyttningsförbud och tydligare uppföljning efter avslutad LVU-vård.

Det är några av utredarens förslag om en lex "Lilla hjärtat" som socialminister Lena Hallengren tog emot på onsdagen.

– Vi har en lagstiftning som ska hindra barn från att fara illa. Men den kan bli bättre, säger Lena Hallengren på en pressträff.

Hon nämner fallet med den lilla flicka som kommit att kallas "Lilla hjärtat" efter ett uppmärksammat reportage i DN. Bara tre år gammal hittades flickan död hemma hos sina biologiska föräldrar en tid efter att tvångsvården av henne avslutats.

– Det som hände henne får inte hända igen.

Bland annat föreslår utredaren Charlotte Lönnheim att lagen skärps för vad som ska krävas för att en pågående LVU-vård ska kunna upphöra.

Varaktig förändring

Enligt förslaget ska socialnämnden inte få besluta att barnet får komma hem till sina vårdnadshavare innan de omständigheter som föranledde vården förändrats på ett "varaktigt och genomgripande" sätt.

– Varaktigt betyder att det bör bestå under en längre tidsperiod och ha en mer permanent karaktär. Att det ska vara genomgripande innebär att det inte bör räcka med mindre förbättringar. Men detta bör bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, säger Lönnheim.

Hon föreslår också en skärpning av lagbestämmelserna om så kallat flyttningsförbud. Socialnämnden ska enligt förslaget bli skyldig att alltid överväga det när vården ska upphöra.

– Genom detta förslag säkerställs att socialnämnden verkligen beaktar bestämmelsen om flyttningsförbud vid övervägande av om vården ska upphöra, säger hon.

Flyttningsförbud innebär att barnet som är placerat i exempelvis ett familjehem förbjuds att flytta hem.

Skyldiga att följa upp

Ett annat förslag är att socialnämnden får skyldighet att följa upp barnet efter avslutad LVU-vård. Lönnheim föreslår att socialnämnden ska förpliktas att följa upp alla barn upp till sex månader efter att tvångsvården upphört.

Ytterligare ett förslag är att socialnämnden ska kunna tvinga en vårdnadshavare att lämna drogtest vid umgänge och inför prövningen av om vården ska upphöra.

TT: Finns kompetens nog i kommunerna att säkerställa att allt detta kan genomföras korrekt?

– Min uppfattning är att förslagen syftar till att underlätta, öka kunskapen och se till att man verkligen följer det. För vi kan vidta åtgärder för att ändra lagstiftningen, men om de inte följs eller är kända får de inte effekt för det enskilda barnet, säger Lena Hallengren.

Charlotte Lönnheim säger att det i dag finns bristande kunskap gällande exempelvis flyttningsförbud.

– Det bör ges ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram kunskapsunderlag till socialnämnderna, för det finns väldigt få domar (om flyttningsförbud) i dag. Det kan antas bero på bristande kompetens.

Risker

TT: Finns det en risk att förslagen innebär att det blir svårare för lämpliga föräldrar att få tillbaka sina barn efter en tvångsvård?

– Det är något man hela tiden måste överväga och balansera. Men jag har ändå ansett att de här förslagen är proportionerliga och legitima och att barnets trygghet och säkerhet väger över. Men det blir en liten inskränkning för vårdnadsgivarna, visst, så är det, säger Charlotte Lönnheim.

Utredningens förslag går ut på remiss under torsdagen, säger Hallengren.

– Efter att regeringen tagit del av remissinstansernas synpunkter ska vi gå vidare för att få en lagstiftning på plats. Propositionen ska lämnas till riksdagen under hösten.