Här är lösningen bakom de mystiska riksdagsbubblorna
Publicerad 2018-01-04
Bubblorna i vattnet utanför riksdagshuset fick Försvarsmakten att reagera.
Efter publiceringen kom åtskilliga läsarteorier in – om allt från grodmän till partytricks.
Aftonbladet finner lösningen på mysteriet i en underjordisk anläggning – i statens regi.
En läsarfilm visade till synes oförklarliga bubblor i vattnet utanför riksdagen.
Amanda, som fångade de mystiska bubblorna på film, blev kontaktad av en företrädare för Försvarsmakten efter att hon först publicerat filmen på Facebook.
Hon ombads att inte prata med media om bubblorna.
– Jag kan bekräfta att vi har tagit del av den sedan tidigare, men i övrigt så kommenterar vi inte, sa Jesper Tengroth, pressekreterare på Försvarsmakten till Aftonbladet i går.
Locket på, alltså.
Men Aftonbladets läsare krävde mer.
Teorierna: Grodmän och partytrick
Efter publiceringen av Amandas film strömmade teorierna in.
En läsare trodde att det hela rörde sig om ett spratt: ”Det är sannolikt så kallad torris (’kolsyreis’) som någon slängt i vattnet”.
Lyckligtvis är effekten av kolsyreis, flitigt använd som partytrick enligt diverse nätförsäljare, väl dokumenterad på Youtube.
En snabbtitt visar att kolsyreis avger en kraftig rök i kontakt med vatten – och det finns inga spår av dimma i Amandas film.
Teorin kunde därmed avfärdas.
Dykare – eller ”grodmän” – var en favorit. En av de mer vetenskapliga teorierna handlade om gasbildningar från bottensediment i kanalen.
Professor David Bastviken vid Linköpings universitet har forskat på sjöar och vattendrags utsläpp av koldioxid och metan.
”Ser inte ut som på klippet”
Han hade själv inte sett filmen när Aftonbladet nådde honom.
– Jag har semester och det blir nog lite svårt att hinna titta på det. Men skicka klippet så ska jag försöka, säger han.
En timme senare kom ett mejl från professorn.
”Bubblor av metan som släpper från sedimenten brukar oftast komma från en plats åt gången eller ibland från flera utspridda ställen om förändringar i vattennivå eller lufttryck utlöser att bubblorna släpper på många platser ungefär samtidigt. Normala metanbubbelflöden ser alltså inte ut som på klippet”.
Med hjälp av en professor på semester kunde alltså även den teorin avfärdas.
Svaret: ”Bubblorna kommer från oss”
Läsaren Thomas Thyberg kände igen bubblandet när han läste Aftonbladets artikel förut.
– I maj 1998 var jag ute och testade min nya digitalkamera när jag såg de här bubblorna och tog några bilder. Jag har inte tänkt något vidare på det men reagerade ju såklart när jag såg det igen, säger Thyberg.
Han lanserade en ny teori:
– Jag tänker att det måste handla om någon form av rör som skjuter ut luft. Jag tror att det är statiskt och att bubblorna rör sig på grund av att vattnet är strömt, säger han.
Frågetecknen var fortfarande många när Micael Andreasson, driftledare på Statens fastighetsverk, hörde av sig.
– Ibland är det dykare i vattnet som plockar upp drag. Men det är inte det som filmen visar. Bubblorna kommer från oss, säger han.
Bubblorna var ett misstag
De mystiska bubblorna som Försvarsmakten reagerade på slutar med en felanmälan på Statens fastighetsverk, den statliga myndigheten som bland annat sköter förvaltningen av regeringsbyggnader.
En enkel sammanfattning av lösningen:
Statens fastighetsverk har ett stort kylrum under botten i vattnet utanför riksdagshuset. Man tar in vatten från strömmen som går utanför riksdagshuset. Vattnet används till kylmaskiner som kan göra temperaturen i regeringsbyggnaderna i området behaglig under årets varma månader.
– Med ett sådant system blir det restvatten. I kylrummet finns det en pumpgrop som restvattnet går ner i och som pumpar ut vattnet tillbaka till kanalen. Det som hände nu var att pumpgropen var tom och pumpade luft genom en slang ut i vattnet, säger Micael Andreasson.
Ungefär en gång om året bubblar det till i vattnet utanför riksdagen. Och då är det av misstag.
– Egentligen hade den här tjejen en väldig tur som lyckades filma det. Det är väldigt ovanligt att systemet fallerar och pumpar ut luft. Det ska egentligen inte hända, säger Micael Andreasson, driftledare på Statens fastighetsverk.