Läkare: Hon är inget offer

Så lever Rosemarie Fritzl i dag – besök hos barnen en glädje för ”källarmonstrets” fru

LINZ. Stämmer det som stått i medierna de senaste dagarna?

– Jag kan inte förstå hur medierna kan skriva att en svägerska blev våldtagen av Josef Fritzl – det är inte sant!! En lögn!!! Enligt min vetskap hittades heller ingen dagbok, det fördes ju ingen!

Hur mår ni själv, Christine?

– Jag mår mycket dåligt, men min syster, hon har helt tappat fotfästet. Hon är också ett offer och kan inte förstå att hon inte också får hjälp. När det gäller barnen bekymrar jag mig inte för de är väluppfostrade.

Ni och er syster var i Linz och handlade med matkuponger från socialen, vad köpte fru Rosemarie?

– Bröd, färdiglagade soppor, skinka, chips, mjölk, choklad och andra sötsaker. Men vi handlade också en grill och ett torkställ eftersom hon behövde det.

Har Rosemarie en egen lägenhet nu?

– Nej, hon byter ständigt adress, eftersom hon av förklarliga skäl skyr offentligheten. Som ett djur, som ständigt kryper undan.

Hur går det ekonomiskt för Rosemarie?

– Det ser tyvärr inte så bra ut när det gäller pengar, hon lever endast på en liten pension.

Besöker Rosemarie sina barn och barnbarn? Och ligger de i fejd med varann?

– Hon besöker barnen med jämna mellanrum och gläder sig alltid lika mycket åt det. Och nej, det fanns aldrig något bråk, men läkaren på Mauer-Öhlingkliniken menade att Rosemarie måste flytta ut eftersom hon bara i inledningsskedet var på kliniken för psykologhjälp. Läkaren sa: – Hon är inget offer och måste nu själv gå vidare med sitt eget liv.

Har familjesammanhållningen blivit än tätare efter denna fruktansvärda historia?

– Hela familjen håller fast vid varann och alla försöker sinsemellan att göra det bästa av denna tragiska situation.

Fattade Rosemarie aldrig några misstankar eller själv kollade förhållandena i källaren?

– Nej, för Herr Josef Fritzl bodde sedan åratal i undre våningen av huset i Amstetten, och den delen var hela tiden avspärrad så Rosemarie kunde därför inte veta vad hennes man gjorde och anade därför heller inget. Dessutom fanns det ett förrådsrum i källaren, och då gick alltid sonen för att hämta lampor eller andra hushållsartiklar som behövdes.

– Det fanns en lång smal gång i källaren som var avspärrad och ingen av hyresgästerna fick något källarutrymme där. Allra längst bak i gången fanns en stor reglad järndörr och bakom den fanns gömstället med Elisabeth och barnen.

Stämmer det, som åtskilliga medier rapporterat, att Rosemarie besökte en swingerklubb tillsammans med sin man?

– Det stämmer absolut inte!!! Hon fanns bara där för barnen och som hemmafru. En gång om året åkte hon med barnen på semester i Oberösterreich.

Får Rosemarie stöttning av någon institution och i så fall vilken?

– Nej, inte än, för min syster måste och tigga och be om understöd hos varje myndighet. Det är svårt att förstå det. Hon är ju också på sätt och vis ett offer.

Hur känner sig Rosemarie utan de barn hon uppfostrat?

– Det är det mest fruktansvärda man utsatt henne för eftersom det gick så snabbt. Ty hon har alltid uppoffrat sig för alla barnen. Det smärtar hennes hjärta mycket.

Vad säger dessa barn nu till Rosemarie?

– Ja, de måste ju säga mormor till henne, men då och då försäger sig något av barnen och kallar henne mamma – en ganska sorglig situation. Men faktum är att bara Elisabeth är deras mamma nu.

Vad gör barnen och Elisabeth hela dagarna på kliniken – hur ser deras vardag ut nu?

– Som i en vanlig familj, det lagas mat och spisas, barnen spelar videospel, och när de promenerar omkring på klinikområdet måste de vara förklädda. Det finns ingen tv, inga tidningar, inga mobiler.

Har de bråkat med varann eller skrattas det mest på kliniken?

– Bråk har aldrig existerat! Elisabeth och de vuxna barnen är snarare lugna och inbundna.

Den yngste pojken däremot är både rolig och livad och ser helst på tecknade filmer. Alla barnen måste först vänja sig vid ett normalt liv och det kommer att dröja länge än.

Har Rosemarie nämnt för dig att hon vill skiljas från sin man?

– Nej, någon skilsmässa blir det inte – på inrådan av jurister.

Vilken var den värsta påfrestning Elisabeth råkade ut för genom att sitta inspärrad?

– Allt, att vara inspärrad, föda barn och vara helt ensam. Hon hade bara ångest.

Har familjen sinsemellan pratat om allt detta på kliniken?

– Nej aldrig, därför att läkarna ville inte det. Det har bara ytligt berörts och naturligtvis om deras liv och upplevelser under denna tid med de tre barn som växte upp hos Rosemarie.

Källarpappan Josef Fritzl, 73, höll sin dotter inspärrad i 24 år. Han har erkänt incest och dna har bekräftat att han är far till dotterns sex barn.

Ett sjunde barn, en tvillingpojke, dog kort efter födseln. Skräckhistorien i österrikiska Amstetten uppdagades under några intensiva dagar i april i år.

19 april: Källardottern Kerstin Fritzl, 19, är dödssjuk efter ett liv under jord och tas till sjukhus av Josef Fritzl. Han hävdar att hon är hans barnbarn och att mamman lämnat henne utanför hans dörr.

26 april: Josef och dottern Elisabeth åker tillsammans med barnen Stefan och Felix till sjukhus. Josef har sagt till läkarna att Elisabeth varit pårymmen i tiotals år. Kort efter att de lämnat sjukhuset hittar polisen dem. Mot löfte om att aldrig mer behöva träffa sin far börjar Elisabeth att avslöja sanningen.

27 april: Josef Fritzl ger skräckkällarens hemliga kod till polisen. Barnen befrias och får vård.

28 april: Josef Fritzl erkänner att han hållit sin dotter inspärrad i 24 år, våldtagit henne och att han är far till hennes sju barn.

29 april: Samma dag som Fritzl häktas bekräftar dna-testerna hans erkännande.

Enligt österrikisk text-tv överväger åklagaren Gerhard Sedlacek att använda en aldrig tidigare prövad åtalspunkt i landet.

1975 infördes straffsatserna ”slaveri, slavhandel eller slavliknande tillstånd” i österrikisk lag.

Sedan tidigare är det känt att åklagaren också är inne på tanken att åtala Josef Fritzl för mord. En tvillingpojke som dottern Elisabeth födde honom dog kort efter födseln. Josef Fritzl brände sedan kroppen i en ugn.

Han riskerar allt mellan tio år och livstid.

Hon är gift med Josef Fritzl, en man som visade sig vara ett monster. Ovetande om hans dubbelliv fostrade hon tre barn som blev till i källaren, där maken förgrep sig på dottern Elisabeth. När hon väl återförenades med sin flicka hade de inte setts på 24 år.

Hur mår hon, Rosemarie Fritzl? Aftonbladet fick via medarbetare i Österrike fram 17 frågor till den som står henne närmast, systern Christine. Systern ställde frågor till Rosemarie Fritzl och här är resultatet av de svar hon lämnade.

Rosemarie Fritzl berättar om ständiga flyttar mellan hemliga lägenheter, att hon får hjälp av socialen med mat, att barnen har svårt att byta från mamma till mormor och att barnen måste vara förklädda för att kunna röra sig på sjukhusmrådet.

Ulrike Petschenig