FN: Inte läge att bråka om flyktingfördelning

helskärm

Flyktingströmmarna ur Ukraina innebär stora utmaningar och står EU inte enat kommer det inte att fungera, säger chefen för FN:s flyktingorgan (UNHCR), högkommissarie Filippo Grandi:

– Nu är det inte läge att säga vilket land som ska ta emot si och så många, nu är det läge att hjälpa till vid gränsen.

Två veckor in i kriget har över två miljoner människor – de flesta kvinnor och barn, många av dem utan vuxet sällskap – flytt Ukraina. UNHCR beräknar att fyra miljoner kan fly. Men kan det bli ännu fler?

– Vi vet inte, men givet läget kan de siffrorna komma att stiga, säger Filippo Grandi under en presskonferens i samband med att han besöker Sverige, och tillägger:

– När jag reste till Rumänien för en vecka sedan var jag först orolig att vi överplanerat. Men i samma ögonblick jag nådde gränsen sade jag till mig själv ”tack gode Gud att vi planerade för det här, och kanske behöver vi planera för mer”.

För hjälpen måste vara flexibel, det handlar om att hela tiden laga efter ett ständigt föränderligt läge, menar han.

Med anledning av det skänker Sverige nu ytterligare 100 miljoner kronor till UNHCR, och det totala planerade bidraget till FN-organet för 2022 uppgår nu till 888 miljoner kronor.

”Dramatiska behov”

18 miljoner människor i Ukraina – nätan hälften av landets befolkning – bedöms vara i akut behov av humanitärt stöd. I städer som demolerats av ryska anfall, som Mariupol i sydost, blir människor allt värre utsatta ju längre tiden går.

– Behoven är på väg att bli dramatiska. Människor är hungriga, de är desperata, säger Filippo Grandi.

Han pekar på de humanitära korridorer som är tänkt att säkert leda ut flyktingar ur landet som nödvändiga. UNHCR försöker tillsammans med lokal hjälp i den mån det går bistå flyktingar med det allra nödvändigaste: vatten, mat och filtar.

– Men hur länge kommer det vara möjligt?Jag hoppas vi kan fortsätta vara där, men det beror helt och hållet på säkerhetsläget.

Sårbara grupper

Att flyktinggrupperna mestadels består av kvinnor och barn, en stor del av dem utan vuxet sällskap, gör dem mycket sårbara.

– De länder som tar emot flyktingarna är väldigt medvetna om de risker som människosmugglare och kriminella utgör mot sådana sårbara grupper.

Han vittnar också om de situationer familjer ställs inför när de slits isär vid gränsen, eftersom männen inte får lämna landet.

– Jag kunde inte ens titta. Det var hjärtskärande, de vet inte om de någonsin kommer att träffa de här männen, sina fäder och makar, igen, säger Filippo Grandi.

Utöver de mest basala fysiska behoven finns också mentala aspekter att ta hänsyn till.

– Jag talade med många av de kvinnor som flyr och vissa av dem reagerar knappt. Det är traumasymptom, säger Filippo Grandi och understryker vikten av att hantera dessa psykiska svårigheter.

– Det är lika viktigt som hunger och törst.

Enat EU

Till skillnad från flyktingkrisen 2015 i samband med Syrienkrisen, som splittrade Europa politiskt, finns nu en enighet länder emellan kring att människor på flykt undan krigets i Ukraina måste få hjälp. Men situationen är ändå utmanande. Moldavien har redan larmat om att flyktingsituationen är på väg att bli ohållbar.

Att hjälpa människor akut är en sak, att hitta långsiktiga lösningar är en annan. Till detta hör till exempel frågan om hur alla de barn som flytt ska kunna återuppta sin skolgång.

– Det här är barn som fram till en vecka sedan gick i skolan, säger Filippo Grandi.

När det kommer till fördelning pekar Filippo Grandi på att många länder i närområdet redan har en ukrainsk befolkning och att exempelvis det polska språket ligger närmare ukrainska än till exempel ryska. Därför, menar han, är det lättare för ukrainare som flytt att adaptera till ett liv i närliggande länder än i mer avlägsna. Polen har också sagt sig vara villiga att sätta ukrainska barn i skolan, med tillägget att de i så fall behöver resurser för att klara det.

Men regeringen kan inte sia kring hur många flyktingar Sverige kan tänkas ta emot.

– Vi kan inte göra den beräkningen. Det beskedet vi ger idag är att vi ger vårt fulla stöd till UNHCR, säger biståndsminister Matilda Ernkrans (S).