Carlsson bjuder på en skyhög ’åh fan-faktor’

Oisín Cantwell

helskärm

När en av de största inom svensk politik talar finns det anledning att lyssna.

Ingvar Carlsson har sannerligen material för ett sommarprat.

Känner alla verkligen till Carlsson?

Det har ändå gått 20 år sedan vår berättare försvann ur rampljuset och för säkerhets skull inleder han med uppväxten i Borås, kräftskivan 1954 då han träffade den blivande hustrun Ingrid, studieåren i Lund och telefonsamtalet som kom att få avgörande betydelse för en 23-åring.

Det var Olof Palme som ringde och undrade om Carlsson ville börja arbeta åt statsminister Tage Erlander.

Erlander tänker den numera 81-årige sommarprataren ännu ofta på. Med värme och saknad. Hur kunde han styra landet i 23 år? En viktig anledning är hustrun, Aina Erlander, Tages bästa rådgivare.

En röd tråd löper genom denna berättelse. Har han verkligen styrt sitt liv? Handlar inte mycket om slumpen?

Den 16 september 1992 ringde det på Carlssons hotellrum i Berlin. I luren var statsminister Carl Bildt, som ville att han omedelbart skulle komma hem för överläggningar om hur den då pågående och djupa ekonomiska krisen skulle hanteras.

Han ställde in en planerad middag med det kurdiska demokratiska partiet i Iran och flög hem till Stockholm. Under middagen sköts de kurdiska politikerna ihjäl med automatvapen, troligen av agenter från Irans säkerhetstjänst.

Hade även Carlsson blivit mördad om han inte avbokat? Frågan plågar honom än, men han har inget svar.

Politiska anekdoter kommer och går, humorn är lågmäld, naturen är viktig för den själsliga ron och han vädjar till världens ledare: gör mer för barnen.

Och givetvis kommer Carlsson, som anmärkningsvärt nog debuterar som sommarpratare först år 2016, in på skotten på Sveavägen.

Olof Palme, statsminister, partiledare och nära vän sedan årtionden, skjuts ihjäl den 28 februari 1986 och redan nästa dag måste Carlsson ta ställning till om han accepterar att ta över.

Det var aldrig tänkt att han skulle bli statsminister. Planen var att avgå när Palme slutade och ägna sista årtiondet av yrkeslivet åt någonting annat än politik.

Lång tid tog det innan glädjen över att arbeta återvände. Men på något sätt gick det.

Det är en mycket fin berättelse. Men så är det också en av giganterna inom svensk politik som pratar.