Racingprofilen såg Palme dö – blev aldrig hörd

Publicerad 2016-02-28

Janne ”Flash” Nilsson på plats när statsministern blev skjuten

Racingprofilen Janne ”Flash” Nilsson var en av de första på plats efter att Olof Palme sköts.

Han såg statsministern livlös på marken – innan polisen kommit till platsen.

– Jag trodde att han fått en hjärtattack, säger han till Aftonbladet.

Han har aldrig hörts av polisen och ska aldrig ha omnämnts i någon rapport.

Men racinglegendaren Janne ”Flash” Nilsson, 55, var en av de första personerna på plats efter att statsminister Olof Palme sköts på Sveavägen för 30 år sedan.

Då bodde han tillfälligt hos vännen Ronny på Östermalm i Stockholm och de båda hade kört under kvällen åkt för att handla grillkorv. På väg hem från macken vid Norra Bantorget kom de körandes på dåvarande Tunnelgatan, som sedan döpts om till Olof Palmes gata, vilket Värmlands Folkblad först rapporterat.

Gick mot paret

I en röd Mini från 1969 kom de till korsningen till Sveavägen. Där såg de en man ligga på marken, med en kvinna böjd över honom.

De parkerade vid trottoaren bredvid och ”Flash” gick ur bilen.

– Jag trodde först att det var en halkolycka då det var snöstorm, men jag förstod snabbt att det inte var det när mannen låg med ansiktet framåt. då kändes det fel och det slog mig att han måste ha fått en hjärtinfarkt.

Han möttes av hjärtskärande skrik.

– Hon skrek givetvis helt fruktansvärt, det var en väldigt uppstressad situation. Det första jag tänkte var att de var äldre personer och att de var så likadant klädda. Sen förstod jag väldigt snabbt att det var allvar.

När han bara var ett par meter från makarna Palme kom den första polisbilen till platsen, vilket enligt officiella rapporter bara ska ha dröjt några minuter efter skotten.

Polis till platsen

Själva skottlossningen eller någon flyende mördare hade varken Janne ”Flash” Nilsson eller hans vän Ronny sett.

– När polisen svängde upp på trottoaren kände jag en lättnad av att de nu löser det här. Jag har aldrig varit en sådan som är intresserad av olycksplatser för att stanna och kolla, men agerar alltid om något inträffar. Nu löste det sig så bra att utbildad polis kom dit.

Han hoppade in i vännens röda Mini och de lämnade platsen, helt ovetandes om att en skottlossning inträffat eller att det var statsministerparet de lämnat bakom sig.

– Med facit i hand kan jag nog säga att jag hade stannat på platsen om jag vetat vad det var som hade hänt.

Märkligt nog har de aldrig blivit hörda av polisen, trots att han även tidigare berättat i Värmlands Folkblad om vittnesmålet.

– Visst finns det lite frågetecken om att polisen inte är mer intresserad av en Minikoja med två killar i. Polisbussen körde ju upp bredvid oss på trottoaren och när de kom gick jag in i bilen och vi körde iväg. Det är lite konstigt att det inte finns med i någon rapport.

Ett annat frågetecken som dröjt sig kvar är handlar om en händelse på nattklubben Alexandra senare samma natt. Dit hade de båda kompisarna åkt tillsammans med Jannes flickvän och hennes väninna. Plötsligt kom polis och kontrollerade alla genom att lysa dem med ficklampa i ansiktet.

– Jag tyckte det var logiskt att de letade efter mördaren, men jag har alltid undrat vad exakt de letade efter. Var det en leverfläck eller något? Polisen kan ju inte ha blivit tillsagda att lysa alla på måfå och vad jag har förstått så finns det då inget signalement.

Under natten hade de blivit uppringda av en vän som arbetade på radion som berättade att Palme skjutits. Sedan dess har tankarna till fredagskvällen 28 februari 1986 kommit och gått.

– Jag tänker mindre och mindre på det, men jag får samma känslor varje gång jag pratar om det, de släpper inte. Det är det där med kläderna, hur hon skrek och senare hur polisen lyser oss i ansiktet. Jag tycker fortfarande det är fruktansvärt otäckt och skulle önska innerligt att det blir löst.

Nära Anna Lindh-mordet

Osannlikt nog var Janne ”Flash” Nilsson även i närheten nästa gång Sverige skakades av ett ministermord, närmare bestämt på NK 10 september 2003.

Då knivmördades utrikesminister Anna Lindh av Mijailo Mijailovic och Nilsson var på NK för att lämna in en klocka på lagning.

– Det är rätt ironiskt då jag inte ens bor i Stockholm, så sannolikheten är ju låg på många sätt.

Men då märkte han inte av att något alls inträffat.

– Strax efter att jag kommit ut ur NK-huset ringde min fru och berättade om mordet, men hon sa att det skett på ett annat ställe, fast det hänt bakom ryggen på mig. Det var först när jag kom hem och kollade på text-tv som jag såg att det hänt på NK. Jag måste ha varit bara hundra meter därifrån.

– Det är nästan så en tror en är mytoman. Det är så konstigt så det finns ju inte.