Ingen EU-dörr på vid gavel för Turkiet

Långt kvar till full demokrati trots ja i folkomröstning

Ett viktigt steg mot EU, kallas Turkiets ja i helgens folkomröstning.

Visst.

Men EU:s dörr är knappast öppnad på vid gavel.

Ännu återstår mycket innan turkarna kan känna sig säkra på att välkomnas i Bryssel.

Det är lätt att övertolka den utrikespolitiska innebörden av det solklara ja som turkarna gav till ett antal förändringar i grundlagen. Särskilt om man som Carl Bildt och många andra vill skynda på processen mot ett turkiskt medlemskap.

Turkiet har fortfarande långt kvar innan man har en grundlag där demokratiska fri- och rättigheter har samma ställning som inom EU. Långt kvar innan rättsväsendet kan betraktas som oberoende.

Viktigast av allt - väldigt långt kvar innan länder som Frankrike ger upp sitt motstånd mot ett turkiskt medlemskap i unionen.

Det motståndet handlar lika mycket om känslor som hårda fakta. Även om Turkiet blev superdemokratiskt på en vecka skulle de inte släppas in i "klubben".

Katastrof

Resultatet av folkomröstningen - där 58 procent sa ja och åtta av tio röstade - bör ses som ett av många små steg som måste till om medlemskap ska bli verklighet. Ett nej hade inte varit någon katastrof men en steg tillbaka.

Förmodligen krävs det en helt ny grundlag innan Turkiet kan kvittera ut nyckeln till Bryssel. Den nu gällande skrevs efter militärkuppen 1980. Inget demokartiskt arv precis.

Störst betydelse har folkomröstningen inrikespolitiskt. Resultatet innebär ännu en seger för styrande AKP, partiet som brukar beskrivas som milt islamistiskt. Förlorare är de nationalistiska och traditionella krafterna som tycker det viktigaste av allt är att hålla religionens inflytande borta från politiken. Så viktigt att de till och med är beredda att tumma på demokratiska principer för att uppnå det.

Straffas

Förlorare är också militären som i perioder styrt landet. Militären kan nu straffas av civila domstolar och den immunitet som kuppmakarna haft försvinner.

Förändringarna gör det också svårare att förbjuda politiska partier. I dag förbjuds regelmässigt alla kurdiska partier som bildas.

En annan viktig förändring är att parlamentet får ett större inflyttande över tillsättandet av höga domare och åklagare.

På pappret en bra reform. Men här fruktar AKP:s motståndare att islamisterna långsamt tänker utöva denna makt för att styra domarkåren och landet i en mer islamistisk riktning. Tiden får utvisa vem som har rätt.

Motsättningar

Den fortsatta utvecklingen hänger mycket på i vilken utsträckning nationalisterna accepterar folkets utslag. Risken finns att motsättningarna ökar i det turkiska samhället.

Kurderna behandlas fortfarande som ett mellanting av andraklasens medborgare och presumtiva terrorister. Den väpnande kurdiska kampen är långt ifrån över.

Utan kurdproblematiken löst lär dörren porten till EU vara fortsatt stängd för Turkiet.