Regeringens budgettaktik kritiseras: ”Fel fokus”
Publicerad 2023-08-24
Låg tillväxt, högre arbetslöshet och lågkonjunktur till 2025. Det var finansminister Elisabeth Svantessons (M) besked från Harpsund på torsdagen.
Den höga inflationen gör samtidigt att regeringen kommer att hålla igen och återigen väntas en stram budget. Men kritik mot regeringens återhållsamhet kommer från flera håll.
– Vi lägger en ansvarsfull budget och prioriterar rätt saker, säger finansministern.
På torsdagen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson regeringens syn på ekonomin inför att statsbudgeten ska presenteras i september.
Finansministern stod inför en samlad presskår på statsministerns rekreationsbostad Harpsund. Solen sken över besökarna, men för den svenska ekonomin tornar sig mörka moln vid en mycket nära horisont.
Inflationen är hög, energipriserna osäkra och det är krig i Europa. Det är en giftig cocktail för svenska plånböcker. Tillväxten förväntas sjunka med 0,8 procent i år, arbetslösheten beräknas öka till 8,2 procent nästa år och lågkonjunkturen håller i sig till 2025.
Lägg därtill att inflationen kommer att vara fortsatt hög även under 2024, även om den sjunker jämfört med dagsläget.
Kort sagt, läget är dystert.
– Den höga kärninflationen är fortfarande roten till många av de problem vi nu ser, säger Elisabeth Svantesson.
Regeringen utlovar 40 miljarder kronor i reformer för nästkommande år. Det är enligt finansministern en budget i balans. Budgeten är färdigförhandlad men ska nu skrivas klart av tjänstemännen på finansdepartementet innan den presenteras den 20 september.
Vilka reformer som kommer i budgeten vill finansministern inte berätta, men de övergripande prioriteringarna ska vara stöd till hushåll och välfärd samt satsningar på försvar och rättsväsende.
– Budgeten som helhet måste stötta ekonomin, var återhållsam och inte elda på inflationen, säger Elisabeth Svantesson.
Sveriges främsta expertmyndighet på området, Konjunkturinstitutet, såg framför sig ett reformutrymme på 45 miljarder kronor, med direkta stöd till hushållen på 25 miljarder.
Frågan är då om finansministern snålar? Elisabeth Svantessons svar är, föga förvånande, nej.
– Vi lägger en ansvarsfull budget och prioriterar rätt saker. Skulle det vara så att konjunkturen verkligen går ner mycket lägre så finns en beredskap att göra mer. Men det vi lägger fram ligger i linje med överskottsmålet och vi kommer inte att blåsa på inflationen.
Kan pressade hushåll räkna med att staten kommer till undsättning?
– De ska veta att jag varje dag gör allt jag kan för att med vår finanspolitik dämpa och bekämpa inflationen. Om vi inte gör det så riskerar räntorna att öka, bolånekostnaderna öka, priserna och hyrorna kommer bli dyrare. Det är inte hållbart men vi kommer självklart att stötta hushåll på vägen för att klara av den här situationen.
Den borgerliga regeringen får kritik från de egna leden. Svenskt Näringslivs chefsekonom delar inte finansministerns analys av läget.
– Våra farhågor verkar besannas. 40 miljarder är för lite och regeringen har fel fokus. Sverige behöver offensiva reformer som stärker tillväxten långsiktigt, inte ytterligare en krisbudget, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Även LO sågar regeringens återhållsamma inställning till budgeten och det ekonomiska läget.
– Regeringen snålar i onödan och gömmer sig bakom inflationen. Det är inte en ansvarsfull ekonomisk politik, säger LO:s chefsekonom Laura Hartman, som efterlyser stora välfärdssatsningar.
– Vi har sett andra länder stötta hushåll utan att inflationen drivs på. Det handlar om att göra rätt saker. Att till exempel satsa på välfärd är inte inflationsdrivande.