Vandringsled ska följa tvångsflytt av samer

helskärm

Vandringslederna som uppstod när samer tvångsförflyttades i början av 1900-talet ska kartläggas. Lederna ska kunna användas för ”kontemplativ turism” för att få en inblick i samernas historia och kultur.

Tvångsförflyttningen av samer i början av 1900-talet har uppmärksammats i Elin Anna Labbas Augustbelönade bok ”Herrarna satte oss hit”. Nu ska de samiska vandringslederna kartläggas i forskningsprojektet ”Sámi trail of tears walking trail”.

Syftet är att skapa förutsättningar för en vandringsled genom norra Sveriges inland som följer den rutt som de tvångsförflyttade samerna tvingades ta. Idén kommer från två samiska entreprenörer i Kiruna.

– Det här behöver komma från samiska aktörer. Jag hade inte kunnat göra det här projektet om inte idén kommit från dem, säger Richard Ek, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

Annorlunda turism

Genom att gå till historiska arkiv hos länsstyrelserna och Sametinget ska forskarna kartlägga hur de här vandringslederna gick. Tvångsförflyttningarna från norra Norrbotten pågick i årtionden och en del familjer flyttades så långt söderut som till Västerbotten och Jämtland.

Vandringsleden som ska utformas utifrån kartläggningen är tänkt att locka människor som är intresserade av det som kallas för kontemplativ turism. Richard Ek tror att det i dessa postcovidtider finns ett intresse för andra former att turista på samtidigt som den sker i en spektakulär miljö.

– Det måste skötas av dem som kan historien kring lederna och som kan fungera som guider. Med den här vandringsleden ges samerna möjlighet att berätta om sin historia och sin kultur, säger han.

Samarbete med Australien

Liknande form av turism har länge funnits i Australien, Kanada och i viss mån USA, men inte i Nordeuropa. Projektet kommer också att samarbeta med australiska forskare som studerat hur urbefolkningen där tvingats bort från sina ursprungliga platser och som har erfarenhet av turismutveckling.

– Det här är ett sätt att utveckla en turism som gynnar urbefolkningen och göra det på ett moraliskt försvarbart sätt, säger Richard Ek.