Rekordmånga har röstat i år

BOSTON. Rekordmånga amerikaner har röstat i årets primärval.

Valdeltagandet förväntas bli fortsatt högt i kommande delstater – och även i presidentvalet i november.

– Det är en situation som gynnar demokraterna mer än republikanerna, säger valexperten Michael McDonald.

Trenden har varit densamma, från första caucusen i Iowa och fram till i dag: amerikanerna engagerar sig i primärvalen 2008.

Över 600 000 demokrater var registrerade i Iowa på valdagen, vilket var en ökning med 14 procent. Ökningen för republikanerna i samma delstat var mer blygsamma 1 procent.

Varken demokrater eller republikaner nådde dock några rekordnoteringar i Iowa.

Men i det avseendet är faktiskt den lilla delstaten i mellanvästern ett undantag. För under januari och februari har man i delstat efter delstat kunnat konstatera ett valdeltagande av historiska mått.

Rekord i 15 delstater

Enligt siffror från American University’s Center for the Study of the American Electorate (CSAE) i förra veckan, har det slagits rekord i 15 av delstaterna som haft primärval för både republikaner och demokrater.

I South Carolina gick 30,3 procent av de röstberättigade till vallokalerna i primärvalet. Den tidigare rekordsiffran var från 1992: 10,1 procent.

Högsta siffran av alla delstater noterades i New Hampshire, där 51,9 procent deltog i primärvalet.

– Vi lär få se ännu fler rekord innan tävlingen är avgjord, säger Curtis Gans vid CSAE.

I Texas förbereder man sig på en mindre invasion av väljare den 4 mars, då delstaten håller primärval.

– Jag skulle bli chockad om det inte blir ett nytt rekord i Texas, säger Boyd Richie, lokalordförande för demokraterna i Texas.

Fler demokrater röstar

Enligt CSAE har demokraterna satt rekord i tolv olika delstater, republikanerna i elva. Och det finns fler siffror som glädjer framför allt Barack Obama och Hillary Clinton. Som de från Georgia, där antalet demokratiska röster i primärvalet ökat med 273 procent (jämfört med år 2000).

Att så många fler demokrater har deltagit i primärvalen är naturligtvis ett gott tecken för partiet.

Betydelsen inför presidentvalet blir tydligt i en delstat som Missouri, som republikanerna tog hem både år 2000 och 2004.

År 2000 var det sammanlagt 740 852 personer som röstade i primärvalen. 64 procent av dem var republikaner.

I år röstade hela 1,4 miljoner. Nu var 58 procent demokrater.

Men samtidigt menar CSAE:s Curtis Gans att resultaten i primärvalen kan ha liten betydelse för själva presidentvalet.

– Åtminstonde en del av respektive kandidats väljare kommer inte att rösta i presidentvalet. Och formen eller utgången av höstens kampanjer går inte att förutse redan nu, säger Gans.