Nu slår krisen mot handeln

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-20

Svenskarna köper allt mindre – varsel väntar

INTE OROLIG Martin Enestam (till höger), 19, säljare på Teknikmagasinet är inte orolig för att förlora jobbet. ”Nej, det är jag inte, men tanken har slagit mig. En del elektronikbranscher är tuffa, men i stort sett har det gått bra för oss. Folk vill ha sina julklappar och rakapparater. Vi säljer saker som är nödvändiga”, säger han.

Handeln är nästa krisbransch.

En våg av varsel kan vänta när svenskarna köper allt mindre.

135 000 jobb försvinner de närmaste två åren spår Konjunkturinstitutet.

Hittills är det mest inom industrin folk förlorat sina jobb. Nu drabbas även andra delar av näringslivet. I november dök klädförsäljningen i Sverige med 7,5 procent.

Kombinationen av finanskris och lågkonjunktur slår hårt mot detaljhandeln.

Elektronikförsäljningen minskade i oktober med 12 procent jämfört med i fjol.

– En så kraftig minskning har vi inte sett sedan 1992, säger Lena Larsson, vd på Handelns utredningsinstitut, HUI.

Pessimismen sprids

Inte konstigt kanske att pessimismen sprider sig bland handlarna. I den senaste konjunkturbarometern säger över en tredjedel av handlarna att de tänker minska antalet anställda de närmaste månaderna.

Några har redan börjat.

I november varslades 1 075 personer. En ökning med nästan 800 jämfört med samma månad i fjol. Bara de två första veckorna i december har 900 varslats.

Totalt är över en halv miljon svenskar sysselsatta i handeln.

Andra branscher som drabbats i spåren av industrins neddragningar är

företagstjänster som konsulter och städning. I november varslades 3 000 jämfört med 544 året innan.

”Allt går så snabbt”

Hans Tydén, analytiker på Arbetsförmedlingen, ser en ny tendens.

– Allting går så snabbt, säger han. Det är extraordinärt. 1992 hade vi samma nivåer, men det tog längre tid.

Bäst klarar sig den offentliga sektorn.

– De brukar ligga sist i kedjan, säger Tydén.

Detaljhandel – vid sidan av Systembolaget och Apoteket – som hittills klarat sig hyfsat är livsmedel och sport och fritid.

– Det är inte omöjligt att det blir fler varsel framöver, säger Lena Larsson. Allt beror på hur långvarig krisen blir. Ju högre

arbetslösheten blir, desto större blir effekten på detaljhandeln.