Gravida Julia, 18, vaknade förlamad - fick Panodil
Uppdaterad 2015-05-11 | Publicerad 2015-05-10
Gravida Julia, 18, vaknade av kramper och förlamning och fick åka ambulans till sjukhus.
Men där ville de skicka hem henne – med huvudvärkstabletter, berättar familjen.
– Jag kunde inte prata, hade ingen känsel i armen, den hängde och jag kunde inte lyfta på mitt ben eller vicka på tårna, säger Julia.
När Julias pojkvän slog larm på lördagsmorgonen hade hon kramper, visade förlamningssymptom och kunde inte prata, berättar pappa Ove Persson och styvmamman Dorte Paulsen.
Båda är sjukvårdsutbildade och drog slutsatsen att gravida Julia, 18, drabbats av en stroke, något det finns en historik av i familjen.
– Hennes mun hängde på ena sidan, ena benet släpade och armen var stel med handen krampande sluten utan att hon kunde få ut fingrarna. Vi förstod direkt och ringde ambulans, säger Dorte.
Är diabetiker
Dessutom är Julia diabetiker och hennes blodsocker låg långt under det normala.
Familjen larmade 112 vid halv nio på lördagsmorgonen. När ambulanspersonalen kom hade symptomen börjat släppa något men var fortfarande märkbara, enligt Dorte. Julia kördes med högsta prioritering, en så kallad prio etta, till Länssjukhuset i Kalmar med misstänkt propp i hjärnan, berättar pappa Ove.
Men på sjukhuset trodde man inte på att det skulle vara någon propp.
En läkare och två sjuksköterskor tyckte att hon skulle åka hem och ta en Panodil, berättar familjen för Aftonbladet.
– Hon fick gå mellan akuten och barnkliniken där hon fått hjälp fram tills nyligen för sin diabetes. Till slut krävde en läkare på barnkliniken att de på akuten tog hennes symptom på allvar, säger Dorte.
Röntgade hjärnan
Först på lördagskvällen fick Julia och familjen svar: Efter att läkarna röntgat hjärnan kunde de bekräfta att hon haft en liten propp, säger Dorte.
När Aftonbladet pratar med Julia på söndagen mår hon bättre och har fått komma hem från sjukhuset. Men är fortfarande långtifrån återställd.
– Det har ju släppt lite men jag har fortfarande ont i huvudet, säger hon.
Julia berättar att hon fick vänta totalt tolv timmar på akuten innan hon fick beskedet.
– Det är dålig stil att inte tar tag i det, sen så skickades jag fram och tillbaks. De trodde ju inte på mig.
Hon säger att hon inte minns mycket av lördagsmorgonen.
– Men jag kunde inte gå. Eller prata. Jag var inte vid medvetande. Och sen kom ambulansen och vi åkte in till sjukhuset.
På akuten skrevs hon ut efter tre timmar, berättar Julia. Då ringde hon sin pappa – som skickade henne till barnkliniken där hon varit mycket sedan hon var liten för sin diabetes.
Men barnkliniken skickade henne tillbaka till akuten – där hon fick ta en kölapp, berättar Julia.
Till slut fick hon hjälp av två sjuksköterskor.
– De sa att det inte var någon fara och att jag skulle hem och ta en Panodil.
Något som en läkare senare upprepade, enligt Julia.
”Våghalsigt av läkaren”
Hon säger också att hon bett om att få göra ultraljud för att kolla upp om barnet i magen mår bra. Men Julia vet fortfarande inte om graviditeten har påverkats.
– Det vet vi inte för de har inte kollat upp det, fast vi har tjatat på dem.
Vid midnatt mot söndagen skrevs Julia ut, bara timmar efter strokebeskedet. Då hade resultaten skickats till Linköpings universitetssjukhus, där man enligt familjen gjorde en annan bedömning än i Kalmar: att Julia inte haft en stroke.
– Det är våghalsigt av den läkaren som skrev ut henne, säger pappa Ove, som själv är undersköterska.
Men enligt chefsläkare Rolf Sandin på Länssjukhuset i Kalmar har akuten hanterat Julia korrekt.
– Uppgifterna i journalen om vilka symptom som framkom vid det allra första besöket och det som står i artikeln, de går inte riktigt ihop. Och det kommer jag att titta närmare på, säger han på måndagen.
– Men i övrigt anser jag att man har handlat korrekt och ansvarsfullt.
Men att hon har svår diabetes, är gravid och har haft kramper och förlamningssymptom – innebär inte det att hon borde ha röntgats direkt?
– Det är det som jag säger att där går uppgifterna isär vad som faktiskt hade framkommit vid första besöket.
På sjukhuset delar man heller inte bilden av att man skulle ha bekräftat för familjen att Julia faktiskt hade haft en propp i hjärnan.
– Man gjorde bedömningen att man inte kunde utesluta det utifrån undersökningen, säger Rolf Sandin.
Chefsläkaren vill av sekretesskäl inte kommentera vad sjukhuset anser att Julia hade för problem.