Prästdiktaturen säljer Faridas hus som straff

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-01-16

Iran försöker hota och skrämma oppositionella som arbetar från Sverige

Med tre rader i ett brev tar den iranska regimen ifrån Farida hennes hus.

Huset säljs på auktion som straff för att hon från Sverige arbetar politiskt mot regimen.

Ett av flera sätt som diktaturen försöker skrämma oppositionen utomlands.

Sedika Mohammadi befarar att även hon ska straffas på samma sätt som Farida.

Farida lägger fram brevet på sitt köksbord i lägenheten i en förort i södra Stockholm. Rad för rad översätter hon det från persiska.

Avsändare är den islamska straffrättsmyndigheten.

"Ert hus kommer snart att säljas på auktion. Ni måste vara förberedd och ställa upp och hjälpa till".

”Emot regimen”

Brevet föregicks av ett telefonsamtal till Faridas mamma som bor i huset i staden Sanandaj i nordvästra Iran.

En man meddelade att huset skulle säljas därför att Farida "var emot regimen" och "flytt till Sverige".

I brevet anges ingen orsak. Bara en hänvisning till paragraf 49 i den islamska strafflagen.

Farida och hennes mamma kan inget göra för att förhindra försäljning. För ett antal år sedan var det systerns hus som såldes av samma skäl. Hon fick flytta in hos mamman.

Farida tittar upp från brevet.

– Försäljningen är ett sätt för regimen att hota och trakassera oss som jobbar politiskt från utlandet, säger hon. De försöker skrämma oss till tystnad.

Sedan i somras skakas Iran av våldsamma demonstrationer. President Mahmoud Ahmadinejad blev omvald i ett val med mycket omfattande fusk. Regimen slår ner stenhårt på all opposition på hemmaplan. Ändå fortsätter människor att ge sig ut på gatorna och skrika "Död åt diktatorn".

Efterlyste iranier

Att regimen känner sig hotad gör att även trycket mot oppositionella i utlandet ökar. Före jul lät Iran via Interpol efterlysa tolv iranier bosatta i Sverige. Iran hävdade att männen gjort sig skyldiga till terrorism. Efterlysningen gör det riskfyllt för männen att resa utanför Sverige. Ett sätt att trakassera misshagliga personer.

Konfiskeringen av fastigheter fyller samma funktion. Farida är inte ensam. Medan hon bjuder på hett te som doftar starkt av blommor plockar hon fram ett två månader gammalt exemplar av den iranska regimens tidning Siran Weekly. På en helsida listas 50 andra hus som också ska tvångsförsäljas.

För varje hus anges adress, storlek och en kort beskrivning av utseendet. Husen säljs till högstbjudande. Pengarna tar staten hand om.

Faridas mamma blir bostadlös och tvingas flytta in hos en kusin. Men om myndigheterna hoppats att Farida ska sluta arbeta mot regimen så bedrar de sig. I över 20 år har hon bott i Sverige som politisk flykting.

– Jag kommer att fortsätta kämpa, säger hon kallt konstaterande. De kan inte skrämma mig. Jag har redan förlorat allt.

Hon har upplevt tortyr iranska fängelser. Sett medfångar avrättas.

En bekant till Farida ringer på dörren. Sedika Mohammadi är också iranier och aktiv mot regimen. Hon letar i tidningen efter sin fastighet. Hon hittar den inte.

Trängd regim

– Men mamma har redan ringt mig och berättat att staten tänker sälja huset.

Totalt bedömer Farida att minst femtio politiska flyktingar i Sverige får sina hus tvångsförsålda.

De förlorade pengarna är bara en del. Minst lika viktigt för regimen är att förnedra de oppositionella och slå mot deras familjer som är kvar i Iran.

Farida och Sedika tror att regimen den här gången känner sig mer trängd än någon gång tidigare.

– Det är inte bara de vanliga oppositionella som demonstrerar mot regimen, säger Sedika. Alla grupper gör det.

Hon berättar att mammor vars söner dödats eller försvunnit i det senaste halvårets uppror varje lördag demonstrerar på ett torg i Teheran.

De kräver att deras söners mördare ska ställas inför rätta och vill ha besked om vad som hänt deras försvunna barn.

Regimens svar har varit att gripa 30 av mammorna.

Även avrättningar är på väg att ta ny fart. En iransk kurd står på tur. Farzd Kamanga, lärare i Faridas och Sedikas gamla hemstad Sanandaj.

– Han kommer att dödas om inte världen reagerar, säger Sedika.