Kommunchef vittne till rånet

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-10-10

”Det var en riktig pistol”

Under tiden som den maskerade mannen rånade Handelsbanken i Svenljunga stod Anette Borgvall utanför och pratade med polisen i telefon.

– Det tog inte mer än någon minut. Om det inte varit för rånarluvan hade man aldrig förstått att det var ett rån, säger hon.

Och inne på banken fanns en chef från Svenljunga kommun som säger att det garanterat var en skarp pistol rånaren hade.

På onsdagsmorgonen rånades två banker i Svenljunga ungefär samtidigt.

När en maskerad man gick in på Handelsbanken stod Anette Borgvall utanför och pratade med en väninna.

– Jag såg att en maskerad man kom körande och stannade framför banken. Jag förstod direkt att det måste röra sig om ett rån, säger hon.

Hon ställde sig då lite gömd bakom en bil och ringde SOS.

– Jag pratade med polisen under hela rånet. Det kan inte ha tagit mer än någon minut. Det var inga skrik eller så. Om det inte varit för rånarluvan hade man inte förstått att det var ett rån.

När mannen som lungt kom körandes klev ur bilen hade han en plastpåse i handen.

– När han gick in på banken plockade han upp något. Jag såg inte om det var ett vapen.

Men enligt Jonas Widerström, kommunal chef i Svennljunga, var det en riktig pistol.

– Med den kunskap och erfarenhet jag har som jägare så måste jag säga att pistolen absolut säkert var äkta, ingen attrapp, säger han till Hallands Nyheter.

Rånaren passerade Widerström på ungefär åtta meters avstod när han flydde från rånet.

"Svårt säga åldern"

– Ut ur Handelsbanken klev en man, lugnt och stilla. I näven hade han en pistol och en bärkasse. Det är omöjligt uppskatta hans ålder. Jag kan inte säga om han var 30, 40 eller 50. Jag vågar inte ens sia om hur gammal han är. Men jag la märke till att det var en spensligt byggd person, cirka 170 centimeter och klädd i mörka kläder.

Enligt Anette Borgvall körde rånaren iväg i en vinröd bil, lika lugnt som han kommit.

– Efter ett tag gick jag in på banken för att se hur det var med dem därinne. Där var det ganska lugnt och ingen sa särskilt mycket. När det hela var över kände jag mig lite skakig, säger hon.