Lisa Fuglesang bryter tystnaden

Stockholm/Houston

Lisa Fuglesang har inget emot att släppa upp sin man i rymden fler gånger.

Ett halvår på rymdstationen går väl an. Men inte en flera år lång resa till Mars.

– Då kan han se sig om efter en annan fru, skrattar hon.

Christer Fuglesang har velat hålla sin familj utanför det ståhej som råder runt landets första astronaut. Men så här inför uppskjutningen har hans hustru bestämt sig för att ge TT en sällsynt intervju.

– Tidigare har jag inte gett några intervjuer egentligen, säger hon på telefon från villaköket hemma i Houston där familjen slamrar i bakgrunden.

– Att jag nu valt att ställa upp beror på att det är nära start och jag inser att många, kanske i synnerhet kvinnor, är intresserade av vad som finns bakom.

TT: Vad är det du vill lyfta fram?

– Att Christer är en vanlig person. Jag menar, jag gifte mig faktiskt inte med en astronaut.

Missar partyt

De var studiekamrater på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och blev ett par. Båda läste teknisk fysik.

Han började forska, doktorerade och fick en tjänst som partikelfysiker vid forskningslaboratoriet Cern i Schweiz. 1992 antogs han som astronautaspirant av det europeiska rymdorganet ESA. Han fick kosmonaututbildning i Ryssland och är specialistutbildad av Nasa i USA.

En lång väntan är snart över för honom och den kringflackande familjen. Den 7 december lyfter rymdfärjan Discovery mot rymdstationen ISS.

TT: Vad har du för känslor inför starten?

- Jag tycker bara att det ska bli roligt, säger Lisa Fuglesang. Det känns mer som ett jätteparty, som ska bli jättekul. En massa vänner och bekanta kommer hit. Christer tycker att det är lite synd att han missar partyt. . .

För de tre barnen är det naturligt att pappa ska fara till rymden. Dessutom är några av de bästa vännerna i Houston också astronauter.

- Lillkillen Rutger är ju född efter det att Christer blev astronaut, så han har ju vuxit upp i den här miljön hela tiden. Flickorna också.

- Jag tror inte att någon av oss är nervös.

Kalkylerad risk

TT: Hur hanterar ni i familjen att detta är ett farligt uppdrag?

- Det har vi varit medvetna om allt sedan Christer tog det här jobbet.

- Alla vet att det är större risk att något händer med en astronaut som flyger än för Svensson som sätter sig i bilen på morgonen. Men det är en fråga om vad man väljer att göra av sitt liv. Vi har bedömt det som att detta är en risk som är värd att ta.

TT: Var det inte läge att ompröva ert beslut efter Columbia-olyckan 2003?

- Nej, det tänkte vi aldrig på, svarar hon utan att tveka. Det var bara tragiskt, vi hade några väldigt goda vänner ombord.

- Men att ompröva beslutet har vi aldrig funderat på. En olycka är sådant som händer, det kan hända igen.

TT: Vad säger du om något av dina barn vill bli astronaut?

- Det har jag ingenting emot. Men jag tror inte att det blir aktuellt, säger Lisa Fuglesang.

Sluter sig

Hon märker på maken att avfärden inte är långt borta:

- Det är något som alla anhöriga säger, att astronauter blir väldigt fokuserade ju närmare start man kommer. Man pratar liksom för döva öron. De säger: Det är lugnt, ni får tillbaka dem efter flygningen.

Varje sommar tillbringar hon och barnen en lång period i Sverige. Tio år har familjen bott i Houston.

- Vi trivs här och stannar gärna några år till, i synnerhet om Christer får en flygning till. Men vi vill nog tillbaka till Europa igen.

TT: Kommer din man att känna sig bekväm i rollen som nationalhjälte?

- Jag tror inte han vill se sig som det. Men det är bra att vi inte bor i Sverige - för hans ego, svarar hon med ett nytt skratt.

Sommarställe i Sverige

Lars Pedersen/TT