Ingen lyckades rädda "Lilla hjärtat"

En liten flicka hittas död i en lägenhet i centrala Norrköping i januari 2020. Hennes föräldrar grips omedelbart, misstänkta för att ha orsakat hennes död. Flickan, som i tidningarna ska komma att kallas "Lilla hjärtat", blir snart en symbol för samhällets misslyckande att skydda utsatta barn.

Vad var det som hände?

"Person hittad död i Norrköping – två anhållna".

Så lyder rubriken på TT-notisen som publiceras på torsdagskvällen den 30 januari 2020. De gripna är en kvinna och en man i 40-årsåldern, men polisen vill inte säga mer än att de misstänks för grovt vållande till annans död och brott mot griftefriden, får läsaren veta.

Det ska snart visa sig att dödsfallet inte hör till vanligheterna. Några dagar senare står det klart att den döda personen är en liten flicka, de två anhållna är hennes föräldrar.

När Dagens Nyheter en tid senare publicerar ett reportage om fallet, i vilket flickan kallas "Lilla hjärtat", framkommer att föräldrarna relativt nyligen hade återfått vårdnaden om flickan efter flera år i familjehem.

Hon föddes våren 2016 med abstinens och omhändertogs redan på sjukhuset. Mamman var underviktig och hade inte kommit på kontroller hos mödravården under graviditeten.

När flickan bara är ett par månader gammal beslutar förvaltningsrätten att hon ska placeras i familjehem med stöd av lagen om vård av unga (LVU). I domen framhålls att föräldrarna lider av psykisk ohälsa och att de båda har ett substansberoende. Pappan är dessutom häktad misstänkt för grov brottslighet. Enligt rätten är hemförhållandena så dåliga att det finns påtaglig risk för att flickans hälsa och utveckling skadas.

Förvaltningsrätten säger nej

Nästan två år senare begär föräldrarna att tvångsvården ska upphöra, men socialnämnden säger nej – flickan ska stanna i familjehemmet.

Föräldrarna överklagar till förvaltningsrätten och får avslag även där. De positiva förändringar som har skett i föräldrarnas liv har varat under relativt kort tid och de har inte visat någon förståelse för varför dottern omhändertogs, anser rätten.

Föräldrarna överklagar igen, denna gång till kammarrätten. Och nu får de rätt.

Domstolen anser att föräldrarna faktiskt har insikt i hur deras tidigare leverne kunde vara skadligt för flickan. De anses även ha "vilja och förmåga att påverka sina liv i positiv riktning”. Det finns inte något som indikerar att någon av dem missbrukar längre, och pappan verkar ha lämnat kriminaliteten bakom sig. I stället har han haft ett krävande arbete som han enligt arbetsgivaren har skött utmärkt, skriver kammarrätten.

Slutligen konstaterar rätten att det är en stor påfrestning för flickan att lämna det hem där hon har bott i princip hela sitt liv, men enligt en vägledande dom från Högsta förvaltningsdomstolen är inte det skäl nog för att hon ska bli kvar i familjehemmet.

Hösten 2018 beslutar således kammarrätten att tvångsvården av flickan ska upphöra. Tio månader senare hittas hon död i parets bostad.

Lagändringar

De politiska reaktionerna följer snabbt när omständigheterna blir kända. Socialminister Lena Hallengren (S) säger i mars 2020 att lagen måste ändras.

– Det här är ett väldigt tydligt exempel på att vi måste göra mer. Det vi vill göra är att vi tydliggör i de lagar som finns, som berör både socialtjänst och domstol, att barns bästa ska beaktas och vägas in och väga tyngre.

Även från riksdagen kommer kraftiga reaktioner. I april 2020 meddelar socialutskottet att man utan att invänta regeringen vill ändra lagen så att fosterbarns behov av stabilitet väger tyngre när beslut tas om deras framtid.

– Vi kan kalla det lex "Lilla hjärtat", helt enkelt, säger Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i socialutskottet.

Åtalas för mord

Några veckor senare åtalas mamman för mord. Pappan har dött i häktet och kan inte åtalas. Enligt åklagaren har paret dödat dottern genom trubbigt våld och genom att ge henne olika typer av narkotikaklassade preparat. Flickan hade legat död i två dagar i lägenheten innan hon hittades av polis efter att hennes farbror slagit larm.

Försvaret säger att det rör sig om en olyckshändelse. Flickan ramlade i badkaret och slog i huvudet. Preparat som hon hade fått i sig kan handla om att flickans pappa hade gett henne något när han försökte med livräddande åtgärder, säger mammans försvarare.

Åklagaren yrkar på 14 års fängelse för mord, men Norrköpings tingsrätt dömer henne i augusti 2020 till fängelse i ett år och nio månader för grovt vållande till annans död. Händelserna som ledde till flickans död har inte kunnat klarläggas och därför uppfylls inte beviskraven för mord, menar tingsrättens domare.

En månad senare riktar Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) skarp kritik mot Norrköpings kommun för hanteringen av fallet med flickan. Kommunen gjorde inte tillräckligt för att skydda henne, anser Ivo.

Förhandling i hovrätten

Parallellt med socialutskottets arbete att förändra lagstiftningen för att öka fosterbarns trygghet har regeringen låtit utreda vad även den kallar en lex "Lilla hjärtat". I mars i år presenterades förslagen, som bland annat innefattar högre krav för att avsluta en familjehemsplacering, skyldighet att överväga flyttningsförbud och tydligare uppföljning efter avslutad LVU-vård.

Tanken är att en proposition ska lämnas till hösten, säger socialministern.

Samtidigt fortsätter det rättsliga efterspelet, efter det att både mamman och åklagaren överklagat tingsrättsdomen. Mamman yrkar i första hand på att ett icke frihetsberövande straff, åklagaren yrkar att hon i stället bör dömas för mord.

Förhandlingen i Göta hovrätt inleds på måndagen och väntas avslutas den 3 juni.