Stjärnkrock avslöjar hur guld bildades

Karin Ahlborg

Det regnar guld och platina i rymden.

Och på jorden firar astronomer sitt livs julafton.

Så blir det när två neutronstjärnor krockar.

För 130 miljoner år sedan krockade två slocknade stjärnor i konstellationen Hydra, som befinner sig på södra delen av vår himmel.

Stjärnorna har en så hög densitet att om man lyckades karva ut en matsked av stjärnan skulle den väga som Mount Everest, trots att stjärnorna inte är mer än ungefär 3 kilometer i diameter, enligt New York Times.

Smällen blir fantastisk.

I explosionen skapas guld, platina, uran och ädelstenar.

Brian David Metzger vid Columbia University har beräknat att guld motsvarande mellan 40 och 100 gånger jordens totala massa bildades vid krocken och slungades ut i rymden.

”För första gången har vi bevis”

Och ingenting talar emot att det guld vi bär på oss har skapats på exakt samma sätt en gång för länge, länge sedan.

Men det är inte guldregnet 130 miljoner ljusår bort som får astronomer och fysiker att dansa åtminstone en mental jubeldans.

För första gången någonsin har nämligen en sådan krock mellan neutronstjärnor, en kilonova, kunnat bevittnas av människor.

– För första gången har vi bevis, säger Vicky Kalogera som är astrofysiker vid Northwestern University.

Eldklotet, som flammade upp i blått för att sedan långsamt bli kallare och rödare innan det klingade av, observerades via teleskop av flera grupper i världen.

Man har kunnat fånga upp radiovågor, röntgenstrålar och gammastrålar från explosionen.

Mäter gravitationsvågor

Men viktigast av allt är att man kunnat mäta gravitationsvågor.

Redan för 100 år sedan arbetade Albert Einstein med teorin om gravitationsvågor och i år fick amerikanerna Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne Nobelpriset i fysik för sitt arbete att kunna observera gravitationsvågor.

Fram till krocken mellan neutronstjärnorna har man emellertid bara kunnat mäta gravitationsvågor när svarta hål kolliderat och de kollisionerna har inte lämnat mycket annat efter sig.