Browns desperata kamp för att överleva
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-05-05
Förlorar labour är Browns slut som partiledare
Gordon Brown ser bekymrad ur. Han vet själv varför.
– Jag slåss för mitt liv, medger han.
Hans chanser att överleva är små. Förlorar han tvingas han bort som partiledare.
Labourlägret är i kaos. I går gick en av partiets egna parlamentskandidater ut och deklarerade att Brown är den "sämste premiärministern någonsin". Två dagar före valet.
Partikamraterna har i stort sett gett upp.
Inte Brown.
Hans envishet och uthållighet har räddat honom förr.
Brown är stämplad som den evige förloraren, ständigt i skuggan av karismatiske Tony Blair. Brown är inte folkvald som premiärminister. Han har utsatts för flera "kuppförsök" från sina egna. Jag tror inte det finns en mer utskälld politiker i hela Europa.
Huvudet i händerna
Bilden på näthinnan hos många på valdagen är av Brown med ansiktet gömt i händerna sedan han insett att hans förolämpning mot en kvinnlig väljare sänts ut i TV.
Brown har varit uträknad många gånger men lyckats komma tillbaka. Sånt kräver stål och inre styrka.
Den här dagen är han bland vänner i S:t Peterskyrkan i arbetarstadsdelen Walsworth. Åhörarna är särskilt inbjudna och trogna labouranhängare. De flesta uppklädda som de skulle på fest.
De har suttit i nästan en timme och väntat. Beredda med sina mobiler för att få en bra bild.
Vi sitter i kryptan i kyrkans källare. En gång i tiden gjorde prästen om utrymmet till pub i ett försök att locka besökare. Han brukade själv stå bakom disken iförd prästkrage och servera pilsner.
Ansträngt leende
Kanske behöver Brown göra något lika radikalt.
Labourfunktionärer placerar ut sina affischer strategiskt så att de ska synas i TV. "Säkra ekonomin" är ett av budskapen med en svetsare på bilden.
Browns ser osedvanligt nöjd ut när han dyker upp med regndroppar på axeln. Medan de andra partiledarna försöker se uppknäppta ut bär Brown mörk kostym och en röd slips.
Rådgivarna har sagt åt honom att le mer. Han försöker men emellanåt ser det ansträngt ut.
Labourledaren gör sig bäst när han får prata själv och slipper lyssna. Rösten är det inget fel på.
Han gör ett utfall mot de mer TV-mässiga motståndarna Cameron och Clegg.
Popularitetstävling
– När den här popularitetstävlingen är över är det många viktiga beslut som måste tas. Då gäller det att besluten blir rätt.
Brown vet att han ligger pyrt till i opinionsmätningarna. Det kan bli det värsta valnederlaget på decennier.
– Jag slåss för mitt liv. Men jag slåss inte för min själv. Jag kämpar för det brittiska folket.
Bland sina egna blir han trodd. Applåderna dånar och Brown ler igen.
Åhörarna har egentligen inga frågor att ställa. De vill mest berömma Brown och uppmana honom att kämpa på. De är besvikna och oroade över att labour ser ut att förlora.
– Alla pratar om karisma ungefär som det vore en popularitetsomröstning, klagar Jean Bartlett. Brown är ärlig och han är en bra politiker.
Rädd
Hon är 59 år och rädd att förlora jobbet om ekonomin fortsätter att försämras.
– Jag vet att det blir nedskärningar även om labour vinner. Men jag är rädd att det blir hundra resor värre om de konservativa får ta över.
Hon köper inte bilden av Brown som den irriterade klavertramparen.
– Alla gör misstag och blir irriterade. Brown har åtminstone bett om ursäkt.
I ärlighetens namn ska sägas att allt inte går att skylla på Brown. Några andra partikamrater tillhörde de största syndarna när de förra året avslöjades hur parlamentsledamöterna låtit skattebetalarna stå för renovering av sina hem och andra privata kostnader.
Knivar
Ändå om Brown i elfte timmen gått med på att gå frivilligt vid en storförlust är knivarna redan ute efter honom. Ett antal ministrar ligger i startgroparna för att ta över samma sekund som labourledaren blir utröstad från Nr 10 Downing Street.
Browns enda chans är att majoriteten av de många väljare som fortfarande säger att de inte bestämt sig ska stoppa ner labours valsedel i kuvertet.
Ändå är det ingen som tror han kan nå Cameron. Och blir det en koalition mellan labour och liberaldemokraterna blir Brown ändå tvungen att gå.
Nick Clegg, liberaldemokraternas ledare, har i nästan grymt raka ordalag talat om att ska han samarbeta med labour så måste det sitta någon annan än Gordon Brown vid rodret.
Oddsen är goda för att det snart gör det.