Jimmie Åkesson: ”Jag käkar antidepressiva”

Publicerad 2015-03-27

Jimmie Åkesson i ”Skavlan”.

Jimmie Åkesson är på väg tillbaka till jobbet.

I kvällens Skavlan berättar han öppet om sin svåra sjukdomstid.

– Jag käkar antidepressiva, serotoninhöjande piller, säger han till SVT.

Tidigare i veckan stod det klart att SD-ledaren Jimmie Åkesson återvänder till jobbet efter att ha varit sjukskriven för utbrändhet sedan i höstas. Beskedet kom i en intervju i SVT-programmet Skavlan.

I måndags släppte SVT ett klipp från programmet där Åkesson berättade om varför han nu återvänder.

– Jag ska komma tillbaka och börja jobba nu efter den 31 mars. Men man måste också förstå att en sådan här sjukdom som jag har drabbats av innebär att man inte bara kan hoppa rakt in i hetluften över en natt, det går inte. Det får bli en successiv återkomst, säger han i SVT:s Skavlan.

I kväll sänds hela programmet i SVT1 klockan 21.00.

Där berättar SD-ledaren om den tuffa tid som ledde fram till sjukskrivningen. Han har tidigare berättat att han inte minns sitt sista framträdande i partiledardebatten i riksdagen.

– Jag minns egentligen inte särskilt mycket av vad vi faktiskt diskuterade. När jag gick därifrån kände jag att det här går inte längre. Jag måste hem, jag måste hem. Då bokade jag ett flyg och åkte hem och sedan har jag inte åkt tillbaka, säger han.

Sömnsvårigheter under lång tid

Åkesson beskriver 2014 som ett tufft år, med flera långa turnéer och två valrörelser.

– Sömnsvårigheter är det som jag har känt allra längst, enorma problem med att faktiskt somna. Det är då allting sätter igång i huvudet, hjärnan börjar arbeta för fullt, man ligger och vänder och vrider på sig. På olika nivåer så klart, det går upp och ned. Vissa perioder har man nästan gråtit sig till sömns. Man kan inte somna och blir så fruktansvärt frustrerad av det.

När Åkesson sjukskrevs träffade han en psyklog. I kvällens program berättar han också att han äter antidepressiv medicin.

– Det första jag sa var att jag inte ville ha några piller. Och vad jag förstått är det väldigt många som reagerar så i början, att det här ska jag klara utan det. Det tog några dagar innan jag gick till Apoteket och faktiskt hämtade ut dem, sedan fick jag två veckors yrsel ungefär. Sedan har det blivit bättre. Och om det beror på piller, något annat eller om det är en kombination, det vet inte jag. Men jag tror att de har hjälpt mig.

Åkesson är inte säker på att det gynnar honom politiskt att berätta öppet om sin sjukdom.

– Det finns ju en anledning till att andra inte väljer att prata om det här. Det är ju för att man är rädd för att som politisk ledare uppfattas som svag. Hur ska du kunna återgå till partiledarjobbet nu, du som käkar antidepressiva piller? Du som är så svag, hur ska det gå för dig? Men jag känner att både för väljarna och mig själv, så måste jag vara öppen med det här.

”Give em hell!”

Han beskriver de första veckorna hemma i Sölvesborg som mycket jobbiga.

– Men det blev så småningom befriande. Det tar ju ett tag att koppla bort för hjärnan är ju inställd på strid, höll jag på att säga. När man varit i det under så lång tid som jag varit är ju hjärnan inställd på det under lång tid även därefter. Men det var ändå en befrielse att kunna ta det lugnt. Men ångesten, de första veckorna var det nästan värre.

Trots sin sjukskrivning fanns det stunder då han hade kontakt med den övriga partiledningen. En gång var innan SD-ledningen i höstas beslutade att rösta på Alliansens budget och därmed orsaka en regeringskris.

Åkesson var med på tåget.

– Jag kan ju inte veta om de hade gjort det här om jag hade sagt tvärstopp. Men det var inte så att jag misstyckte på något sätt. Jag höll med. Partisekreterare Björn Söder skickade ett sms till mig där han frågade en sista gång vad jag tyckte. Då skrev jag "Give em hell!". Jag tyckte att hela debatten blev så bisarr. Det fick räcka, något måste hända.