’Kommer bli ett blodbad’
Publicerad 2012-07-27
Regimen slår tillbaka med full kraft mot staden Aleppo – varnar för ’stridernas strid’
Över hundra människor dödades i Syrien i går.
Nu hotar Assad-regimen med ”stridernas strid” i den folkrikaste staden Aleppo.
– Det kommer bli blodbad om rebellerna inte drar sig undan, säger Mellanösternexperten Per Jönsson.
På tv-bilder gör unga män segertecken och höjer sina kalasjnikovar mot himlen. De jeansklädda rebellerna visar stolt en utbränd stridsvagn tillhörande syriska armén för en BBC-reporter i en del av staden Aleppo.
”Slutgiltiga slaget i Aleppo”
De säger att de kontrollerar merparten av staden, men frågan är hur länge till.
– I Aleppo ska det slutgiltiga slaget utkämpas där den syriska armén ska krossa terroristerna och efter det ska Syrien resa sig ur krisen, sa en icke namngiven arabisk diplomat till den syriska, regimtrogna tidningen Al-Watan.
Och det stora slaget kan ske snart.
– Mer specialtrupper har anlänt för att delta i en större motoffensiv på fredag eller lördag, säger en källa nära den syriska säkerhetstjänsten till nyhetsbyrån AFP.
Armén uppges ha krossat nästan allt motstånd i huvudstaden Damaskus. Nu ser den ut att vara på väg att göra samma sak i Aleppo, landets folkrikaste stad med över två miljoner invånare. Tusentals människor har flytt striderna som började 20 juli. På gatorna ligger utbrända bilar och sophögar. Husväggarna är fulla med kulhål.
– Rebellernas enda chans är gerillakrigföring. Det skulle inte förvåna mig om regimen lyckas få bort dem, säger Per Jönsson, huvudredaktör på Utrikespolitiska institutet.
Aleppo är Syriens kommersiella huvudstad. 70 procent av befolkningen i staden är sunnimuslimer. Många är välbeställda köpmän som har fått olika privilegier av regimen, enligt Jönsson.
”Ryggen mot väggen”
20 procent är kristna som befarar att de kan bli förföljda om president Bashar al-Assads sekulära diktatur försvinner.
– Det är långt ifrån säkert att de flesta kristna eller köpmännen vill se regimen falla. Det är ett skäl till att den är starkare än många tror.
Men den viktigaste förklaringen till att presidenten al-Assad fortfarande inte har gett upp är enligt Jönsson att han tillhör minoritetsgruppen alawiterna, liksom de flesta ur landets toppskikt.
– De kämpar med ryggen mot väggen. De har ingen annan utväg än att hålla sig vid makten.
Minst 114 människor, varav 61 civila, ska ha dödats i Syrien under gårdagen, enligt oppositionsgruppen Syriska människorättsobservatoriet. 19 000 människor uppges ha dött sedan upproret började i mars förra året.
– Jag är rädd att det här kommer att pågå länge, säger Per Jönsson.
Turkiet kan slå till militärt
Medan den syriska regimen samlar styrkor kring storstäder har kurdiska grupper, främst PKK-knutna PYD, tagit kontroll över områden i norr.
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan lät i går förstå att ”förberedelser” pågår för en ”ny era” och al-Assads slut vid makten, men han anklagade också al-Assad för att lämna områden till PKK. Erdogan varnar för att Turkiet kan slå till militärt mot PKK, som Turkiet anser vara terrorister.
– Det kommer utan tvekan en respons från vår sida, sa han enligt Reuters.
Kurder har länge anklagat Syrien för förtryck och trots viss osäkerhet har stora grupper anslutit sig till upproret. Andra har uttryckt misstanke mot en opposition som anklagas för att stå Turkiet för nära.
(TT-Aftonbladet)
Upplagt för bråk
Syriens befolkning, cirka 22 miljoner, är en av Mellanösterns mest komplexa. 89 procent är araber och 9 procent kurder. I landet bor också armenier, assyrier, turkmener och tjerkesser.
75 procent bekänner sig till sunnitisk islam, tolv procent är alawiter, en shiamuslimsk sekt som presidenten Bashar al-Assad tillhör. Olika kristna grupper utgör tio procent. Religionstillhörigheten avgör vilken familjerätt som skall tillämpas. De flesta av de religiöst definierade grupperna har traditionellt haft en stark intern organisation och begränsat samröre med andra.
Källa: Nationalencyklopedin