Här vänder barnläkaren om att mäta ålder

Ebba Thornéus

Barnläkaren Anders Hjern har länge varit starkt kritisk till att utföra medicinska åldersbedömningar på ensamkommande genom tand- och handledsröntgen.

Trots det tycker han att metoden fungerar i rättsprocesser. Något som skapat otydlighet bland åklagare och kan ha lett till att domstolar dömt olika.

– Jag kan inte ta ansvar för någon annans beslut. Jag är ingen rättsmedicinare, säger han i Uppdrag Granskning.

I flera år har professorn och barnläkaren Anders Hjern vid Karolinska institutet kritiserat de av Socialstyrelsen tidigare godkända medicinska åldersbedömningar i form av tand- och handledsröntgen av ensamkommande barn och ungdomar.

Metoden, menar han, kan innebära felmarginaler på flera år, samtidigt som de är avgörande för bedömningen om någon är över eller under 18 år. Han har även påpekat att antalet barn som felbedömts är stort och att metoderna har så låg precision att de inte kan anses rättssäkra.

– Rättmedicinare är vana att inte använda så väldigt precisa metoder i sitt arbete. I andra sammanhang kan det vara helt okej, om man ska tala om ett förkolnat lik som hittas efter en brand till exempel. Men det är en helt annan sak när man ska bedöma åldern hos en ungdom som är levande och när beslutet får sådana konsekvenser som det får. Då menar vi att man måste ställa helt andra vetenskapliga krav som en del rättsläkare har svårt att hålla med om, säger han i Uppdrag Granskning.

Har rätt att ställa andra krav

På frågan vad han anser om att debatten kring medicinska åldersbedömningar har lett till att vuxna placeras med barn på hvb-hem svarar Hjern att det är olyckligt.

– Det har blivit en väldigt förenklad diskussion i media om att orsaken till att det händer en massa saker på hvb-hem och gruppboenden skulle bero på att man placerar vuxna med barn. Men det är ju inte det som är det grundläggande skälet. Då vet man ingenting om kriminalitet och ungdomar om man drar den slutsatsen, säger han i programmet.

Men när reportern berättar om fallet i Alvesta, där en 12-årig pojke våldtogs av två andra ensamkommande flyktingbarn som sa sig vara 15 år men som vid en medicinsk åldersbedömning visade sig vara minst 19-20 år gamla, och då dömdes till fängelse och utvisning i stället för ungdomsvård, ändrar Hjern plötsligt sitt tidigare resonemang.

– Jag tycker att man har rätt att genomföra och ställa andra krav på åldersbedömningar som görs av personer som har begått brott.

Så om man har begått ett brott så är det ok med tandröntgen?

– Ja, då måste man använda de metoder som finns. Situationen är en annan om man begått ett brott. Då har man inte rätt att ställa samma krav med precision i den situationen som när man ber om asyl. Att söka asyl är en mänsklig rättighet. Att begå brott är att ställa sig utanför samhällets lagar och normer och då måste andra principer användas.

– Jag är inte rättsmedicinare utan en flyktingengagerad barnläkare, säger Anders Hjern och förtydligar att han tidigare förkastat metoden i asylprocessen och inte i rättsprocessen.

Enligt Uppdrag Granskning har Hjerns utlåtande ändå, med största sannolikhet, haft påverkan på fler än en åklagare då svenska domstolar visat sig döma olika i flera liknande fall.

Fotnot: Uppdrag granskning sänds i SVT1 och SVT Play onsdag 31 augusti klockan 20:00