Experten: Horribelt

Mary Mårtensson

Det händer att patienter i Sverige felaktigt bedöms som döende.

Det menar Carl-Magnus Edenbrandt, läkare och expert på vård i livets slutskede.

– Jag tror inte att det är enstaka fall, utan jag tror att det förekommer här och där, säger han.

helskärm

Palliativ vård är vård i livet slutskede. Enligt WHO innebär det att man ser till hela människan – fysiskt, psykiskt, socialt, andligt samt stödjer närstående.

Man försöker inte längre bota, eftersom det inte går, eller förlänga livet. Utan målet är att ge patienten högsta möjliga livskvalitet och den bästa vården i slutskedet.

Carl-Magnus Edenbrandt är läkare och forskare i palliativ medicin vid Lunds universitet och verksam inom Svensk förening för palliativ medicin.

Han har tagit fram "Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede" på uppdrag av Socialstyrelsen 2013 samt medverkat till "Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014".

Är det korrekt att alltid sätta ut mat, dryck och vätska vid palliativ vård i livets slutskede?

– Absolut inte. Det är helt fel. Det måste bedömas individuellt. När det gäller mat och dryck ska ju patienten äta och dricka vad och så mycket den själv vill. Vissa kan äta och dricka in i det sista, medan andra plågas av det. Då ska man fukta munnen i stället. Om man ska ge dropp måste man bedöma att det är till mer nytta än skada, säger han.

Finns det risk för att felbedömda patienter kan dö av törst?

– Ja, så är det. Man måste absolut ha en dialog med patienten. Om den är törstig och vill äta och dricka, varför skulle man inte ge det? Det verkar horribelt att förhindra att någon ska få mat och dryck bara för att det är personens sista tid i livet. Det är klart att om patienten dricker att man ska ge vätska.

Hur länge klarar man sig utan vätska?

– Runt en vecka.

Hur kan man som läkare säkerställa att man inte felbedömer en patient som döende?

– Man ska diskutera med en kollega och med teamet. Det behövs skickliga och noggranna bedömningar. Att läkaren inte slarvar. Det kräver mycket av doktorn. Dels måste doktorn kunna sjukdomen, dels veta vad det innebär med palliativ medicin och vård i livets slutskede.

Endast läkare får fatta beslut om palliativ vård. Både patienten, om möjligt, och anhöriga ska informeras av läkaren vid ett brytpunktssamtal.

Carl-Magnus Edenbrandt menar att okunskap hos läkare beror på att utbildningen i palliativ medicin är försummad. Sedan årsskiftet är nu palliativ medicin en tilläggsspecialitet för ST-läkare.