Ökat underrättelsehot mot svenska universitet

helskärm

Underrättelsehotet mot svenska universitet och högskolor har ökat. Nu drar Riksrevisionen i gång en granskning av hur väl lärosätena skyddar värdefull forskningsdata från främmande makt.

Universitetens och högskolornas öppenhet och internationella samarbeten kompliceras av att lärosätena har forskningsdata som kräver skydd, enligt Riksrevisionen. Det gäller inte minst i en hårt digitaliserad värld, som underlättar forskningen men också ökar hotet.

”Att arbeta med säkerhetsfrågor i en miljö som också är beroende av öppenhet och internationella utbyten kräver kunskap och riskmedvetenhet som inte alltid är självklar i den akademiska världen”, säger riksrevisor Helena Lindberg på myndighetens hemsida.

Har intensifierats

Säkerhetspolisen bedömer att utländsk underrättelsetjänsts verksamhet mot svenska lärosäten har intensifierats på senare år. Sverige är enligt Säpo ett attraktivt land för stater som vill komma över kunskap och teknik för både militära och civila ändamål.

Det ökade underrättelsehotet mot lärosäten är en del av en allt bredare hotbild mot Sverige som Säpo har noterat under flera år.

Det kan handla om påverkansoperationer eller cyberintrång för att stjäla information som rör innovationer, företagshemligheter, säkerhet eller personuppgifter. Men också om försök att rekrytera anställda på universitet och högskolor som spioner.

Kunskap som hämtas från sektorn varje år värderas till höga belopp – samtidigt som mörkertalet är stort.

Rapport i september

Säpo pekar särskilt ut Ryssland, Kina och Iran som aktiva vad gäller underrättelseverksamhet mot svenska intressen.

Riksrevisionens granskning syftar till att klargöra hur effektivt lärosätenas informationssäkerhetsarbete för att skydda forskningsdata är.

Resultatet kommer att sammanställas i en rapport med preliminär publicering i september i år.