TERRORNS ANSIKTEN

Munir Awad har fängslats flera gånger

Han har gripits i krigets Somalia och misstänkts för terrorbrott i Pakistan.

Men gång på gång har svenska myndigheter räddat 29-årige Munir Awad.

Nu är han häktad misstänkt för att ha planerat en massaker i Köpenhamn.

Sent på kvällen den 11 oktober

i fjol landade Mehdi Ghezali, Munir Awad och Safia Benaouda och deras tvåårige son på Arlanda.

De leddes direkt från flygplanet in i Säpos minibuss. Hela natten satt de i hemliga samtal med säkerhetspoliserna.

I 43 dagar hade de suttit fängslade i Pakistan, anklagade för samröre med al-Qaida.

De greps tidigt på morgonen den 28 augusti 2009, vid en poliskontroll utanför staden Dera Ghazi Khan.

Polisen vinkade in sällskapets minibuss och blev snart misstänksamma.

Enligt uppgifter till Aftonbladet ska deras 20-årige pakistanska guide ha avslöjat svenskarna, och erkänt att han hade i uppdrag att föra dem till en lokal ledare med koppling till al-Qaida.

Avsikten var att föra gruppen till Miranashah i Waziristan,

i gränsområdena mot Afghanistan. Ett ökänt talibankontrollerat område, nära laglöst och mycket våldsamt.

Ungefär samtidigt greps ytterligare en av de nu terrormisstänkta svenskarna, Sahbi Zalouti, i området. Han färdades på samma väg i Belutsjistan-provinsen som Munir Awads sällskap passerat någon dag tidigare.

Pengar och strypsnaror

Pakistanska säkerhetstjänsten anklagade svenskarna för samröre med terrorister. I minibussen ska de ha hittat drygt tiotusen dollar och i ett paket med blöjor ska de ha upptäckt två strypsnaror i metall.

Med i gruppen fanns också ett antal tyskar och en rysk medborgare.

De tog sig in i landet från Iran och saknade giltiga inresetillstånd. De fördes till den lokala polisstationen och senare till Islamabad.

Där förhördes de av agenter från CIA och Säpo. Samtidigt pågick ett högt politiskt spel för att få hem svenskarna till Sverige.

Det var inte första gången Munir Awad och hans fästmö Safia Benaouda greps i en konfliktzon. Två år tidigare, vid årsskiftet 2006/2007, avvek paret från en planerad semesterresa till Dubai och åkte i stället till Somalia.

I efterhand har de förklarat att de blev trötta på det exploaterade Dubai och att de därför sökt sig till Somalia för att uppleva ett land med ”vacker natur och en äkta islamisk kultur”.

Men Awad och Benaouda hamnade mitt i våldsamma strider i Somalia, och greps senare på gränsen till Kenya. De satt sedan fängslade i Etiopien under flera månader under nya förhör av CIA.

– Så fort de dök upp i Somalia blev de högintressanta för Säpo. De gick direkt in på listan över de 10–20 mest intressanta i Sverige, säger Magnus Ranstorp, professor och terroristexpert på Försvarshögskolan.

17 år – och gravid

I Etiopien anklagades de båda svenskarna för brott mot krigslagarna.

Efter segdragna förhandlingar lyckades svenska diplomater få först Safia och sedan Munir fria. Människorättsorganisationer konstaterade att paret utsatts för tortyr och omänsklig behandling under fångenskapen.

Safia, som då var 17 år gammal, var gravid med parets första barn.

helskärm

Safias mamma Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd, förde en kampanj på nätet för sin dotter och tog både henne och fästmannen Munir Awad i försvar.

Samtidigt som svenska diplomater kämpade för parets frigivning ska Säpo ha försökt rekrytera Awads bror som uppgiftslämnare om svenska jihadister.

Säpo ska enligt uppgift hela tiden ha misstänkt Munir Awad för samröre med terrorister. Misstankarna ska ha varit så starka att han mer eller mindre var under konstant övervakning av Säpo.

– För oss som sysslar med det här och kan situationen i Somalia och Waziristan faller deras förklaringar om varför de befann sig på de här platserna på sin egen orimlighet, säger Magnus Ranstorp.

Enligt terroristexperten finns det en viss ”lägereldsromantik” när det gäller Pakistan. Men i Somalia vet alla att det är hårt och brutalt.

– Är du på väg till Waziristan så finns det bara ett syfte. Det är att ansluta dig, att ta kontakt med de som finns i området, säger Ranstorp.

– Nu lyckades han aldrig ta sig in dit men han är tydligtvis en sådan person som har motiv och vilja att göra någonting. Och det tror jag kan förklara mycket i den här attacken. Just den här viljan – om man tittar på de andras brokiga bakgrund i den här attacken, säger Magnus Ranstorp.

Skötte inte studierna

Munir Awad är född i Beirut, Libanon, men är svensk medborgare.

Han har bott i Stockholm, Halmstad och i Göteborg. Under hösten 2001 började han studera på vuxengymnasiet i Halmstad, men han hoppade av efter någon månad i början på oktober 2001.

helskärm

Året därpå sökte han återigen in på vuxengymnasiet och beviljades studielån. Men inte heller den här gången fullföljde han studierna och CSN krävde tillbaka delar av hans bidrag.

2003 hamnade den då 22-årige Munir i bråk med ordningsvakter på Restaurang Mårtensson i Halmstad.

Hans dömdes bland annat för våld mot tjänsteman. Enligt domen ska han ha spottat och slagit vakterna, själv var han kraftigt berusad och minns inte kvällen.

Han dömdes till 75 timmars samhällstjänst.

Mycket låg inkomst

De senaste åren har Munir Awad bara deklarerat för några få tusenlappar per år i inkomst. Han har skulder på 8 500 kronor till UD för biljetter hem till Sverige.

Enligt Magnus Ranstorp är en intressant fråga vem som finansierade resan till Pakistan:

– Har du 3 000 kronor i inkomst så måste man ju fråga sig var får de pengar. Att resa på det här sättet är inte billigt. Vem som finansierar detta är ett stort frågetecken.

Aftonbladet träffade i går den före detta Guantánamo-fången Mehdi Ghezali utanför hans hem i Örebro. Han fick under gårdagen reda på att en av de gripna är Munir Awad, som greps tillsammans med Ghezali i Pakistan förra året.

Ghezali är mycket fåordig om de senaste dagarnas gripanden.

– Jag har inte med det här att göra, så varför ska jag säga någonting?

Mehdi Ghezali säger sig ha gått vidare med sitt liv. Han har ett nytt jobb inom servicebranschen och vill inte få sitt namn indraget i det som har hänt.

– Jag vill inte prata om det här. Förra gången när det skrevs mycket om mig fick jag nästan sparken, så jag vill inte att mitt namn ska nämnas i tidningarna igen. Jag har läst att mitt namn har nämnts på flera ställen, ”han greps med Mehdi Ghezali”, och jag kan inte förstå varför man måste skriva så.

Känner du de här männen?

– Jag vill inte säga någonting.

Har du blivit kontaktad av Säpo?

– Nej.

Tar du avstånd från de brott som de här personerna är misstänkta för?

– Jag tänker inte säga någonting.