Bottensiffror för polisen

Sveriges polis är i kris.

Trots hundratals extra miljoner och 2 300 nya poliser –  i dag visar färska siffror från Brottsförebyggande rådet att antalet personuppklarade brott rasat med 12 procent det första halvåret 2013.

– Hur det går ihop är en fråga som vi också ställer oss, säger Beatrice Ask, justitieminister (M).

För ett och ett halvt år sedan granskade Aftonbladet polisen under fem veckor. Resultatet visade en myndighet i förfall.

Trots att polisen fått hundratals extra miljoner för att blir mer synliga och lösa fler brott, gick utvecklingen åt rakt motsatt håll. Allt fler poliser löste allt färre brott.

Raset fortsätter

I dag presenterade Brå sin halvårsstatistik för 2013 och de nya siffrorna visar att trenden fortsätter. Antalet personuppklarade brott, alltså fall där en person har kunnat bindas till brottet genom exempelvis åtal, har sjunkit med 12 procent, jämfört med samma period 2012. Totalt löste polisen 110 000 brott under årets sex första månader – 15 500 färre än förra året.

Polisen har framför allt misslyckats med att lösa trafikbrott, langningsbrott, ringa narkotikabrott och snatteri.

– Det är naturligtvis inte bra. Men jag tror också att man måste titta på siffrorna i detalj. En fjärdedel av tappet rör exempelvis trafikbrott, och det är klart att om poliserna i stället ägnar sig åt att utreda bedrägerier i stället för att stå utefter vägarna så får det konsekvenser i statistiken, säger Beatrice Ask.

Uppklaringen har även minskat i förhållande till antalet anmälda brott. Första halvåret 2012 löste polisen 18 procent av fallen, nu har siffran minskat med två procentenheter till 16 procent. Och i Brottsförebyggande rådets prognoser syns inga tecken på förbättring för årets andra halvår.

– Man ska komma i håg att brottsligheten förändras. Den snabba användningen av internet som arena för kriminalitet påverkar utredningsverksamheten och också resultaten. Det är ingen ursäkt, men kanske en delförklaring, säger Ask.

Kommer du att öka trycket på polisen nu?

– Jag tror att det är svårt att sätta mer press på dem än de redan har. Det är ju inte så att de sitter och försöker göra ett sämre arbete, brottsligheten är rörlig materia och innebär stora utmaningar. Men jag tänker inte minska på det tryck jag redan har på dem.

Kompetensbortfall

I somras presenterades en första delrapport av den utredning som justitieministern beställde av Brottsförebyggande rådet efter Aftonbladets granskning.

Utredaren Anna Eksten ser flera förklaringar till att regeringens satsning inte fått önskad effekt. En av anledningarna är att flera av de nya poliserna bara jobbar deltid och att befolkningsökningen ätit upp en stor del av de nya resurserna.

– Polistätheten i befolkningen är ungefär lika stor i dag som på 80-talet. Det är nerdragningar på 90-talet som man har tagit igen, säger hon.

Men myndigheten får också kritik för sitt sätt att fördela de nya poliserna.

Nyutexaminerade poliser placeras i patrullerande tjänst. Samtidigt omplaceras deras äldre erfarna kollegor till nya specialtjänster. Det har lett till ett kompetensbortfall bland poliserna på fältet.

– Jag var med några nya killar som ville ha utbildning i hur man bryter upp en dörr. Sådant lärde man sig av äldre kollegor tidigare. Och så klagar vakthavande befäl som vi intervjuat över att de nya poliserna håller på ringer dem, åklagare och förundersökningsledare hela tiden. De är helt enkelt osäkra, säger Anna Eksten.

Fler specialisttjänster

Enligt Brå:s rapport är det tydligt att polisens ständigt växande uppdrag och Rikspolisstyrelsens och regeringens satsningar på särskilda brottstyper och olika specialisttjänster har lett till att inte fler brott totalt sett klaras upp.

– När man skapar de här specialisttjänsterna så tas de alltid från ingripandeverksamheten i slutändan. Och då finns det inte tid för förstahandsåtgärder på en brottsplats som är avgörande för att klara upp till exempel misshandel och brott i nära relationer.

– När vi har varit med på länskommunikationscentralen en fredagskväll så kan det vara jättemånga bilar ute. Ändå är det få av bilarna som de har till sitt förfogande eftersom de är reserverade för olika satsningar, brottsförebyggande arbete och olika former av specialisttjänster.

Samma mönster återfinns på utredningssidan. Det är inte fler poliser som arbetar med att utreda mängdbrott i dag än innan regeringens mångmiljonsatsning.

Felaktigt underlag

Polisforskaren Stefan Holgersson tror att problemet också beror på att brottsligheten förändrats. Många "nya" typer av brott kräver större utredningsresurser än tidigare.

– I dag har vi till stor del en annan typ av brottslighet, exempelvis bedrägerier, som kräver mer resurser och tar längre tid att utreda än exempelvis bilinbrott som var vanligare förr, säger Holgersson.

Han menar att regeringen byggt sin satsning på ett felaktigt underlag.

– Problemet beror i grunden på att polisen, i ett försök att lugna uppdragsgivaren, gett en felaktig bild av verkligheten. När polisen tar tag i orsakerna till problemen, till exempel förenklade rutiner, minskad administration, förändrad lagstiftning, och inte direkt letar efter snabba lösningar och projekt - först då kan vi kanske förvänta oss en positiv utveckling, säger han.

Justitieutskottets ordförande, Morgan Johansson, S, är mycket kritisk till polisens resultat.

- Kriminalpolitiken har blivit ett krisområde för regeringen. Trots resurstilldelningen som skett, så minskar andelen uppklarade brott år för år. Ännu värre är det att regeringen inte verkar ha en aning om varför.

– Det är en mycket oroande utveckling att polisens förmåga att klara upp brott visar på en sjunkande trend. Det är uppenbart att det behövs mera kunskap inom polisen, men även verktyg som gör att poliser kan utföra sitt arbete på ett bra sätt.