S-politiker värvades av KGB

Publicerad 2014-12-11

En svensk socialdemokrat i maktens närhet värvades av Sovjetunionens underrättelsetjänst KGB 1973.

Det framgår av Vasilij Mitrochins KGB-arkiv, kan Aftonbladet avslöja i dag.

– Socialdemokrater var prime targets på den tiden. Speciellt för KGB, som jobbar så långsiktigt, säger Jan Guillou.

På plats i Churchill Archives Centre i brittiska Cambridge har Aftonbladet grävt fram handlingar med svensk koppling i Vasilij Mitrochins nyligen offentliggjorda KGB-arkiv.

I dag kan vi avslöja att två KGB-kontakter i svenska regeringskansliet finns presenterade med kodnamn – dock inte med deras identiteter – i arkivet.

Så här står det i ordagrann översättning från ryskan:

”Slim” – Medarbetare i svenska regeringskansliet, aktiv socialdemokrat. Värvad 1973. Arbetade sex år utomlands, återvände till Sverige 1978, där Akulovij återupprättade kontakt med honom.

”Bertil” – Medarbetare i svenska regeringskansliet, värvad 1962 i Finland. Samband upprättat mellan honom och KGB i Moskva.

Uppgifterna om ”Bertil” är så knapphändiga att det är väldigt svårt att identifiera honom.

Aftonbladet har i samtal med flera äldre socialdemokrater presenterat beskrivningen av ”Slim”, för att få en uppfattning om vem det skulle kunna vara.

Ingen av dem har dragit sig till minnes någon person som passar in på uppgifterna.

Olof Frånstedt, chef för Säpos kontraspionage på 1970-talet, känner inte heller igen beskrivningen. Men han tror att Slim verkligen kan ha värvats som KGB-agent:

– Det bär sannolikhetens prägel. Det var många politiker som reste över på invitation av KGB, till semesterorter och Moskva.

Gömde dokument i cigarettändare

Ett fall där KGB verkligen lyckades infiltrera ett regeringskansli, inträffade på 1970-talet i Sveriges grannland Västtyskland.

När Elke Falk satte in en kontaktannons söktes hon upp av en manlig KGB-agent som övertygade henne om att söka arbete som sekreterare på förbundskanslerns kansli 1974.

Hon fick jobbet och tog bilder av hemliga dokument med en miniatyrkamera gömd i en falsk cigarettändare. Falk avslöjades senare och dömdes till 6,5 års fängelse.

Skulle skicka agent till Stockholm

Handlingarna i Mitrochins KGB-arkiv visar också att KGB 1957 planerade att skicka en agent till Stockholm som skulle söka kontakt med medarbetare vid statsministerns kansli, diplomater, aristokrater och affärsmän. Det skulle ske genom besök på restaurangerna Den gyldene freden och La Rond.

Dessutom skulle agenten, som hade en falsk österrikisk identitet, försöka bli medlem i herrklubben Sällskapet och besöka sporthallen Squash.

Hela planen gick snöpligt om intet när svenska Säpo satte stopp för agentens inresa, troligen eftersom han redan stod under övervakning av engelsk och amerikansk underrättelsetjänst.

Jan Guillou, som under sin journalistiska karriär i detalj har satt sig in i KGB:s metoder, säger:

– Politiskt spionage var typiskt för KGB. Det är något som ingen i Västvärlden sysslar med. Skulle vi skicka en svensk agent till Washington för att umgås i politiska kretsar? Vi kan inte ens tänka i de banorna.

– Får man någon som kan umgås i regeringskretsar, då kan de berätta vad som sagts vid ett krogbord. Det är inte ens olagligt, för vi betraktar inte politik som statshemligheter, säger Guillou.

”Sossar viktigast”

I England på 1930-talet värvade KGB den blivande spionen Kim Philby och flera av hans kamrater redan när de var studenter i Cambridge.

När de många år senare fick jobb inom underrättelsetjänsten betalade sig långsiktigheten. Så fortsatte KGB att jobba genom årtiondena, enligt Guillou:

– Man har mängder med obetydliga personer rekryterade på ett tidigt stadium. Sedan gör de karriär. Då har de problemet att de har lång tid med KGB bakom sig och plötsligt sitter på intressant information.

– Låt säga att en ung sosse rekryteras, som tio år senare är biträdande handelsminister och sitter på fantastiska dokument. Då är källan värd guld. Men för att få fram en sådan så krävs rekrytering av tio unga sossar, säger Guillou och fortsätter:

– I Sverige var sossar självklart det viktigaste området. På 1970-talet kunde man inte se långa perioder av borgerligt regeringsinnehav framför sig. Sverige såg inte ut så på den tiden.

Inte medveten om värvningen

Om man ska tro på den numera avlidne Säpointendenten Tore Forsberg, som spionerade på Sovjets spioner i Sverige på 1970-talet, kan Slim dock ha varit omedveten om sin status som ”värvad”. I en bok från 2003 skriver Forsberg om värvningens olika faser, från studiefas, närmandefas och vänskapsfas till värvandefas:

– Det vanligaste sättet är att informationsbäraren inte blir informerad om sin status som värvad agent, uppger Forsberg.

Slim kan alltså av KGB ha blivit utnämnd till agent, utan att han själv var medveten om det. Eller också visste han precis vad det handlade om, vilket skrivningen om att ”Akulovij återupprättade kontakt” skulle kunna tyda på.

Aftonbladet har också hittat uppgifter i Mitrochins KGB-arkiv om att en namngiven och numera avliden svensk diplomat stationerad i Östeuropa ska ha förförts av och haft ett förhållande med en kvinnlig kusin till en KGB-agent.

Ett förhållande som KGB kunde använda för utpressning. Det finns dock inga uppgifter om att han utsattes för det.

”Utnyttjade svagheter”

Förre chefen för Säpos kontraspionage Olof Frånstedt säger:

– Alla som var på svenska ambassaden i Moskva blev hårt bearbetade för att samarbeta.

Hur reagerar du på att en kusin till en KGB-agent fick i uppdrag att förföra en svensk diplomat?

– Det är inte oväntat. Honungsfåglar krånglade sig över bostadsfönster och approcherade icke ont anande svenska medborgare på ambassaden. Alla ambassadörer och tjänstemän på hög nivå var utsatta för mycket hård bevakning.

Nils-Ove Jansson, tidigare ställföreträdande chef för den militära underrättelsetjänsten Must, säger:

– Det är allmänt känt att man försöker utnyttja svagheter på det sexuella området, dels homosexuella, dels män som reser ensamma. Vi i försvaret som besökte Moskva under min tid bodde därför tillsammans två personer i dubbelrum, eller hade med hustrun, för att gardera upp. Men det var affärsmän som hamnade i klorna på KGB.

ANNONS