Barn som misslyckas får ingen andra chans

Publicerad 2012-07-02

Ny rapport: skolan havererar i att hjälpa barn med svårigheter

Kräver förändringar Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, är ledsen över siffrorna som visar att elever som har dåliga skolresultat i nionde klass sällan lyckas bättre i gymnasiet. ”De som verkligen behöver en chans får den inte,” säger Fjelkner.

Har man inte klarat sig bra i skolan i 9:an är det ofta kört.

Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund och SCB som följt 300 000 elever från grundskolan till gymnasiet.

– Jag blir ledsen, säger ordförande Metta Fjelkner.

LR har i en stor studie låtit Statistiska centralbyrån, SCB, följa 300 000 elever från årskurs 9 till studenten.

"Kriminalitet och missbruk"

Rapporten "Du får ingen andra chans" visar att elever med dåliga skolresultat i nian inte repar sig under gymnasiet – utan tvärtom.

– Det är med stor sorg jag konstaterar att de som verkligen behöver en chans inte får den, säger Metta Fjelkner till Aftonbladet.

Bland elever födda 1991, som är gymnasiebehöriga och med bra betyg, har 80 procent högskolebehörighet när de tar studenten.

Går betygen ned en aning sjunker andelen behöriga till hälften: 44 procent.

För niondeklassare som var obehöriga och med låga betyg sjunker högskolebehörigheten till 11 procent.

– Vi vet också att de som inte får högskolebehörighet ofta går vidare i arbetslöshet, utanförskap som kan leda till kriminalitet och missbruk.

Föräldrarnas utbildning avgör

Ser man till föräldrarnas utbildningsnivå visar rapporten att barn vars föräldrar bara gått grundskolan blir endast 56 behöriga till högskola. Motsvarande siffra är 82 procent för barn med föräldrar som läst på högskola eller universitet.

– Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Är man född på fel plats och av fel föräldrar, kan inte skolan hjälpa en, säger Metta Fjelkner och fortsätter:

– Jag tycker det är så sorgligt att tänka på de små ungarna som går till skolan som sjuåringar, med sina ryggsäckar, färgglada västar. De börjar på samma punkt. Vissa fortsätter framåt längs vägen, men vissa viker av. Det är skolans skyldighet att ge även dessa barn de kunskaper som de har rätt till. Det är en mänsklig rättighet.

"Förstatliga skolan"

För att förändra, anser hon att stora förändringar i skolsystemet krävs – snabbt. LR vill förstatliga skolorna för att mer effektivt rikta resurser till skolor och elever som behöver dem. Och mer resurser behövs, menar man.

– En revolution med förnuft behövs. Kommunerna klarar inte av att vara huvudman. Man behöver se på problemen rent vetenskapligt och släppa prestigen. Det här handlar inte om höger eller vänster, utan om en generation barn som har rätt till utbildning. Tiden går.

Följ ämnen i artikeln