Ministern efter krigstalet: Går inte runt och är orolig
Publicerad 2024-01-13
Flera myndigheter pekar på stora hål i finansieringen till det svenska civilförsvaret.
Trots tal om att det kan bli krig i Sverige vill ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), inte ge några löften om mer pengar.
– Man måste arbeta snabbare med de resurser man har, säger han i en intervju med Aftonbladet.
Sveriges och Europas försämrade säkerhetsläge i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har satt fart på svenska politiker.
Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, försökte under konferensen Folk och Försvar i Sälen sätta ord på en känsla av brådska som han bär på i arbetet med att stärka den svenska beredskapen.
– Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft. Mindre inlindat, och med en osminkad tydlighet: Det kan bli krig i Sverige, sa Bohlin under konferensen.
Det har väckt kritik, främst från Socialdemokraterna som anser att budskapet inte matchas av regeringens arbete.
Ministern själv pekar på 5,5 miljarder kronor som satsas i årets statsbudget på civilt försvar.
– Det vi kan konstatera beträffande det civila försvaret är att vi kommer från väldigt låga nivåer. I och med försvarsbeslutet 2020 började vi se en kraftigare ökning av det civila försvaret, därutöver la vi ytterligare 900 miljoner förra året och vi fortsätter förstärkningen även i år, säger Carl-Oskar Bohlin.
”En större allvarskänsla”
Insatserna och förberedelserna för kris eller krig måste ske nu, med de resurser som finns, anser ministern. Man kan inte vänta in eventuella tillskott som kan komma i framtiden, arbetet måste skyndas på redan nu.
– Det jag försökte säga i Sälen var att det är dags att aktörer på alla nivåer i totalförsvaret känner en större allvarskänsla och att den allvarskänslan för med sig insikten att man måste arbeta snabbare med de resurser man har.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har pekat på att det krävs uppemot 20 miljarder kronor årligen för att Sveriges civilförsvar ska vara väl rustat för ett väpnat angrepp.
Men Carl-Oskar Bohlin vill inte ge några besked om det blir några extra pengar till den typen av förberedelser. Han hänvisar till det arbetet som försvarsberedningen, som innefattar riksdagens samtliga partier, gör just nu.
I vår ska en slutrapport om finansieringen släppas och förhoppningen är att partierna kan komma fram till en bred överenskommelse.
– Vi kommer från en tid och ett sammanhang där vi under 25, 30 års tid inte har prioriterat de här frågorna. Vi la de facto ner det civila försvaret, så vi började från noll och det betyder att åtagandet är väsentligt större, säger Carl-Oskar Bohlin.
– Sedan är det här en fråga om prioriteringar, som med allt annat. Men mitt ingångsvärde är naturligtvis att i rådande situation göra så mycket vi kan här och nu för att också kunna facilitera eventuella ytterligare satsningar på det civila försvaret.
Inte orolig för krig
Ministern lyfter ett antal saker som regeringen har gjort för att öka civilförsvaret. Återaktivering av civilplikten, särskilda satsningar på skyddsrum och mer pengar till räddningstjänst är några av exemplen.
Är du orolig för krig just nu?
– Jag går inte runt och är orolig. Däremot är jag medveten om hur det säkerhetspolitiska läget ser ut och det övertygar mig om att alla måste känna att tid inte kan betraktas som en oändlig tillgång. Just nu har vi tid att göra strukturellt viktiga åtgärder och de måste vidtas så snart vi kan.
Du har pratat om att du övar med familjen, vad är det ni gör?
– Jag har en planering. Min hemberedskap är god, men den är inte god för min egen skull utan för min familjs skull. I händelse av en storskalig kris eller ett väpnat angrepp så kommer jag att finnas på försvarsdepartementet. Min krisberedskap handlar om att min familj ska kunna klara sig utan min närvaro.
Att landets ledning nu hela tiden talar om att vi är dåligt förberedda, är inte det att blotta pulsådern för fienden?
– Jag brukar aldrig säga att vi är dåligt förberedda. Jag tycker inte att det ger en rättvisande bild. Jag säger att vi kommer från en låg nivå och vi har alltid en nivå av förberedelse vid varje givet tillfälle. Min och regeringens strävan är hela tiden att den nivån ska bli bra och att vi ska ha en hög lägstanivå.
”Prioriteringar”
Nyligen gick finansminister Elisabeth Svantesson (M) ut i en intervju med Dagens Nyheter och talade om att hon är öppen för fler skattesänkningar.
– Jag gillar att sänka skatter, sa hon till tidningen.
Samtidigt larmar kommuner och regioner om att nedskärningar är att vänta eftersom de statliga tillskotten i årets budget inte räcker till.
I sitt tal i Sälen sa Carl-Oskar Bohlin att ”underlåtenhet att agera är inte tillåtet” och att ”regeringskansliet måste höja tempot”. Mot bakgrund av de skarpa ordalagen, är det då läge att prioritera skattesänkningar framför större satsningar på civilt försvar?
Både och verkar vara möjligt.
– Man behöver ha klart för sig att det här handlar om ett samhälle som ska hålla ihop i sin helhet. Det handlar om att vi behöver ha en ekonomi där jobb ska växa till. Man kan också konstatera att det finns förutsättningar att göra prioriteringar och vi kommer att återkomma samlat i budgetpropositionen 2025, säger Carl-Oskar Bohlin.