Snart byggs gasledningen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-29

”Tveksamt om man bryr sig om ett nej från svenska regeringen”

Ingenting kan stoppa den rysk-tyska gasledningen genom Östersjön.

Nästa år ska de första rören ner på havets botten.

– Vi räknar med att tillgodose alla rimliga miljökrav. Då kommer det inte att bli något nej, säger Lars O Grönstedt, senior rådgivare till Nord Streams ledningsgrupp.

Gasledningen i naturlig storlek. Sådana här rör kommer snart sträcka sig genom Östersjön – och Sveriges ekonomiska zon.

En sommarmorgon i Visby för två år sedan åt jag gratis hotellfrukost tillsammans med gaskonsortiet Nord Streams vice tekniske chef, Dirk von Ameln.

Hotellets frukostbord var täckt av en stor duk i form av en karta. Dirk von Ameln satt i höjd med tyska Greifswald, den planerade gasledningens slutmål. Jag satt i höjd med Viborg, gasledningens ryska startpunkt. Dirk pratade om miljö, fiske och säkerhet. På kvällarna kunde man mingla med Nord Streams representanter. På dagarna få information. Samma sak under förra årets politikervecka på Gotland.

I år: Ingenting. Ingen enda programpunkt med Nord Stream inblandat.

– Almedalsveckan är en politisk vecka. Nu är gasledningen förmål för ett remissförfarande. Då ska man inte ge sig in och arbeta politiskt, säger Lars O Grönstedt, tidigare ordförande i Handelsbanken, i dag senior rådgivare till Nord Streams ledningsgrupp.

Miljömässiga grunder

Nord Stream ligger lågt men rören ligger redo för havets botten. Under våren 2010 ska de första ner på ryska sidan. I slutet av 2011 ska de ha nått Tyskland. Då kan gaskranarna öppnas. Berörda länder ska säga ja eller nej. Ja eller nej till om Nord Streams lyckas tillfredsställa miljökraven. Remisstiden har förlängts till slutet av augusti. Lars O Grönstedt räknar inte med några nej.

– Frågan ska avgöras på strikt miljömässiga grunder. Det är bara där man kan säga ja eller nej. Under hela processen har vi haft som målsättning att tillfredsställa alla rimliga miljökrav. Lyckas vi med det kommer det inte att bli något nej, säger Lars O Grönstedt.

Ingen gasledning i Almedalen. Men en åklagare i Visby.

Sedan i vintras har Riksenheten mot korruption arbetat med en förundersökning för att reda ut misstankar om grovt mutbrott och grov bestickning i gasledningens spår.

I centrum har en forskare på Högskolan på Gotland funnits. Det handlar om de fem miljoner som Nord Stream gett högskolan för att forska om sjöfågel och havsbotten i Östersjön. Forskaren som tagit emot pengarna har även suttit med i den remissgrupp som skulle säga sitt om gasledningen.

I dag, torsdag, blev det klart att det inte blir något åtal – förundersökningen läggs ner.

Huvudanledningen var att forskaren inte arbetat med remissen efter det att han fick pengarna av det rysk-tyska bolaget, rapporterar SR Gotland.

Även förundersökningen mot en teknisk direktör på Nord Stream som var misstänkt för grov bestickning lades ner.

Sparar inte på krutet

Men helt klart är att Nord Stream inte har sparat på krutet för att få de berörda gotlänningarna med på noterna. Rören ska gå utanför den gotländska kusten, som närmast två mil ut i Östersjön. Under byggtiden ska rören förvaras i Slite på Gotlands östkust. Lastbilarna kommer att gå i skytteltrafik mellan hamnen och lagringsplatsen.

För att alla ska vara glada gäller det att göra rätt. Runt 70 miljoner för utbyggnad av hamnen i Slite. 3,2 miljoner till Länsmuseet för marinarkeologiska undersökningar, och så mellan fem och nio miljoner till högskolan.

Även Verkö hamn utanför Karlskrona ska bli lagerplats för gasrören. Tidigare i år tecknade kommunen ett avtal med Nord Streams franska underleverantör EUPEC, värt 30 miljoner kronor.

”Plöjt in miljarder”

Ryssarna och tyskarna har bestämt sig. Rören ligger redo. På landbacken i Ryssland byggs den markbaserade ledningen. Miljontals euro har lagts ner i miljöanalyser. I Slite på Gotland uppförs den nya kajen. Nord Stream står för notan genom förskottsbetalning av hamnutgifter. Och förutom rena pengar står Rysslands ställning som kung av gasleveranser på spel. De senaste årens gasbråk med Ukraina har gjort det ännu mer angeläget att få till en alternativ ledning för gasen till Europa.

– Kommer man bry sig om ifall till exempel den svenska regeringen säger nej? Tveksamt, säger Rolf K Nilsson, moderat riksdagsledamot, tjänstledig från jobbet som chefredaktör för Gotlands Allehanda.

– Från Nord Streams sida har man inte väntat på något tillstånd. Man har plöjt in miljarder och ligger i startgroparna. Enligt internationella avtal ska man rätta sig efter ett nej från ett land. Men för ryssarnas del blir det nog billigare att betala eventuella böter och straffavgifter istället för att avbryta arbetet, säger Rolf K Nilsson.

Argumenten FÖR gasledningen

1. Gas är bättre än kol och olja. Med mer gas kan Europas koldioxidutsläpp minska. Det är bra också för Sverige eftersom klimatet inte respekterar några nationsgränser.

2. Gasledningen för Ryssland och EU närmare varandra. När man handlar av varandra uppstår ett ömsesidigt beroende. Det är bra för freden.

3. Europas ekonomi får en skjuts framåt. Med investeringar på 7,4 miljarder euro skapas en ny marknad för till exempel rörtillverkare, rörläggare, verkstadsföretag och miljökonsulter.

Argumenten MOT gasledningen

1. Den känsliga Östersjömiljön kan skadas. Längs gasledningens sträckning finns dessutom oexploderad ammunition och sjunkna minor. Bland annat Sjöfartsverket varnar för risken för personskador om något skulle hända med gasledningen.

2. Om Europa gör sig ännu mer beroende av naturgas riskerar investeringar i förnybar, alternativ energi att försenas.

3. Risk för ökad militär närvaro i Östersjön. Om Ryssland börjar patrullera kring gasledningens säkerhetszon kan följden bli att andra länder sätter in militära resurser. Det finns också oro för att gasledningen skapar särskilda relationer mellan Ryssland och enskilda EU-länder, som Tyskland. För att hindra det måste EU öka samarbetet kring energi inom unionen.

Följ ämnen i artikeln